Fågelparadis i Torslandaviken hotat av massflykt
Torslandavikens status som ett rikt fågelområde är hotat. Orsaken är frånvaron av växterna nate och nating. Utan dessa vattenlevande kärlväxter som är navet i Torslandavikens ekosystem kommer Göteborg vara ett fågelparadis fattigare.
Nate och nating utgör föda för växtätande fåglar och skydd för småfiskar, kräftdjur och plankton. Men en undersökning gjord under år 2007 på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland konstaterar att det för fågellivet viktiga vattenväxterna, som tidigare utgjort en betydande del av Torslandavikens bottenflora, nästan helt försvunnit. Utan tillgång på föda letar fåglarna upp nya områden. Eller för att uttrycka det annorlunda:
– Ingen idé att gå på restaurang om den inte har någon mat att erbjuda, säger Fanny Sahlén, biolog och Natura 2000-ansvarig på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
De arter som först och främst minskat i antal, jämfört med tidigare inventeringar i Torslandaviken, är de växtätande fåglarna som exempelvis sångsvan, knölsvan och sothöna. Dessa fåglar är i allra högsta grad beroende av att det finns nate och nating och varför dessa växter i det närmaste försvunnit kan det bara spekuleras kring i dagsläget.
– Som det är just nu har systemet krashat. Vi vill gärna veta, så vi kan rädda det. Samtidigt är det lite spännande – vad är det som hänt? säger Sahlén.
De teorier som tagits upp är bland annat förändrad tillgång på näring i vattnet, överbetning av fåglar, föroreningar, närvaro av växtätande fiskar som tjockläppad multe, larver och mossdjur. Torslandavikens särart som viktigt fågelområde och ansvaret gentemot Natura 2000-direktivet, ett direktiv skapat av ett EU-nätverk som samverkar för att skydda hotade växt-, och djurarter i Europa, gör att länsstyrelsen ska utreda orsaken. Och åtgärda det.
– Går det att göra något åt problemet är vi skyldiga att åtgärda det – kosta vad det kosta vill, men är det ett naturligt förlopp, som vi inte styr över och inte kan göra något åt, så kan vi inte tvinga fåglar att vistas i området, säger Fanny Sahlén.
Det som ska göras närmast är att undersöka näringsstatusen i Torslandaviken samt en inventering av fiskar för att undersöka närvaron av växtätande fiskar. Trots att frågetecknen är många finns det ändå goda förhoppningar om att nate och nating ska återta förlorad mark och att fåglarna ska återkomma, enligt Fanny Sahlén.
– Det är inga svåra växter, får de bara rätt förhållanden ska det vara lätt att få upp en ny population nate och nating i Torslandaviken.
Torslandaviken är en grund, 147 hektar stor, näringsrik vik vid göteborgs hamns utkanter. Trots att viken under 60- och 70-talet utgjort en deponi för farligt avfall och att viken är omgärdat av industrier vistas ett stort antal fågelarter i området. Ornitologer och närboende har länge arbetat för att skydda Torslandaviken från ytterligare exploatering och sedan år 2000 är området klassat som ett Natura 2000-område. Detta innebär att allt som kan tänkas påverka ett Natura 2000-område måste miljöprövas. Exempel på skyddsklassade fåglar som vanligen vistas i Torslandaviken är brushane, sångsvan och salskrake
