Dyr bensin är egentligen billig
De senaste fem åren har oljepriset femdubblats. Bensinpriset har inte stigit fullt lika mycket, men de flesta verkar vara ense om att bensinen har blivit för dyr.
De som inte håller med pekar på att konsumenterna inte betalar för den försämrade miljön. Den globala uppvärmningen kommer att kosta enorma belopp, till exempel i form av minskade skördar och översvämningar.
Att bensinen fortfarande är billig beror bland annat på att den globala efterfrågan fortsätter att öka eftersom marknaden har satts ur spel. I Kina, som står för 40 procent av den ökade efterfrågan, finns ett statligt pristak. Den kinesiska staten betalar mellanskillnaden till oljebolagen.
En stark euro och höjda löner har gjort att literpriset jämfört med timlönen för de sämst avlönade fransmännen är femtio till hundra procent billigare i dag än det var på 70-talet. 1974 kunde de sämst avlönade i Frankrike köpa tre liter bensin för en timmes arbete. I dag får de fyra och en halv liter bensin för samma timme.
I Sverige verkar lönerna (eller är det kronkursen?) inte ha hängt med på samma sätt, vilket har lett till att de flesta inte kan köpa lika mycket bensin som tidigare. En tjänsteman inom industrin kan till exempel köpa 36 procent mindre bensin för sin månadslön i dag än 1979. För sämre avlönade är skillnaden ännu större. Räknar man bort den höjda bensinskatten är det inte säkert att bensinen i sig blivit så mycket dyrare. Men om löntagarna skulle ha fått en rimligare del av de senaste 20 årens välståndsökning skulle bensinen ha varit billigare än någonsin.
Seriösa försök att minska bensinbilens effektivitet har inte gjorts. T-Forden som byggdes för hundra år sedan var mindre törstig än vad Fords modeller i genomsnitt är i dag. Framöver kommer dock bensinen att bli allt dyrare, så det är hög tid att ifrågasätta vår oljebaserade infrastruktur och tillväxtmodell.
Nyligen gick 150 klimatforskare ut i ett globalt upprop för att minska växthusgaserna, som ökar med 3 procent om året. FN har beräknat att världens koldioxidutsläpp måste minska med 85 procent fram till 2050 för att temperaturökningen ska begränsas till två grader. I dag ser det ut som att Nordpolen helt kommer att smälta sommartid inom 22 år.
Hur reagerar då världens ledare? USA leds av en man som sedan länge förfalskar Vita husets egna forskares slutsatser om den globala uppvärmningen. I dag anstränger han sig för att öppna skyddade områden för oljeborrning. Istället för att diskutera den annalkande miljökatastrofen distraherar han allmänheten med det påhittade hotet från ”terrorismen”. Kina har inte för avsikt att sluta subventionera sin oljekonsumtion. Man följer samma utvecklingsmodell som lett oss till den globala uppvärmningen. I Europa försöker Frankrikes president förmå EU att sänka skatten på bensin. Tillväxt går som vanligt före eftertanke och istället för att bromsa in ökar vi farten.
