Många stängs fortfarande ute
Hittills i år har ett 50-tal verksamheter i Göteborg HO-anmälts för bristande tillgänglighet. Nätverket Independent Living uppmanar fler att anmäla – för att otillgänglighet ska klassas som diskriminering.
– Tillgängligheten är dålig i Göteborg, det handlar om allt från restauranger till offentliga miljöer och institutioner, säger Anders Westgerd, VD för Göteborgskooperativet för Independent Living, GIl.
Kooperativet tillhör ett nätverk som kämpar för personer med funktionsnedsättningars rättigheter. Där ingår även tankesmedjan Independent Living Institute som har en nättjänst där man kan göra anmälningar till handikappsombudsmannen, HO.
– Vi vill öka statistiken och visa att vi inte accepterar hur det ser ut i dag, säger Hans Filipsson, projektkoordinator för anmälningstjänsten.
Hos HO ser man en markant ökning av anmälningar om otillgänglighet i Göteborg. Ett 50-tal hittills i år, jämfört med ungefär fem förra året. Det beror till stor del på anmälningstjänsten och på att Marschen för tillgänglighet haft en massanmälningskampanj.
Anmälningarna handlar bland annat om att trappsteg hindrar rullstolsburna som vill besöka Pusterviksteatern och restaurang Istället och att det bara är 2 av 14 salonger på biografen Bergakungen som har rullstolsplatser. ”I de övriga salongerna förväntas man som rullstolsburen sitta framför första stolsraden”, enligt anmälan.
Anders Westgerd, från GIL, är rullstolsburen och han känner igen sig.
– Framförallt är det urkasst bland kaféer och restauranger. Jag vet nästan ingen lokal i Linné eller på avenyn där man kommer in med rullstol. Det är halvtrappor och på vissa ställen kommer man inte åt toaletten. Sedan är vägar och trottoarer i dåligt skick, det finns hålor som man kan skada sig på.
Tillgänglighet omfattas dock inte av någon diskrimineringslag, och utreds därför inte av HO. Men vikarierande handikappsombudsmannen Torbjörn Andersson tycker ändå att det är bra att man anmäler.
– Det är viktigt att brister i samhället uppmärksammas. Det här visar vilket utanförskap som finns.
Både HO och Independent Living hade hoppats att otillgänglighet skulle skrivas in i den nya diskrimineringslagen, som träder i kraft vid årsskiftet. Men så blev det inte. Ansvarigt statsråd är Nyamko Sabuni, och hennes pressekreterare Malin Engstedt säger att det beror på att EU krävde att regeringen snabbt skulle bli klar med lagen för att åldersdiskriminering skulle lagstadgas.
– Regeringen fick skynda på och underlaget om tillgänglighet var för bristfälligt för att kunna ha med i lagen.
Men frågan kommer att utredas vidare, även om ingen utredare är tillsatt ännu, enligt Malin Engstedt.
Enligt ett annat riksdagsbeslut ska dock ”enkelt åtgärdade hinder” tas bort från allmänna lokaler och platser senast år 2010. I Göteborg kan man anmäla hinder till stadsbyggnadskontoret och även dit ökar anmälningarna. Från bara några enstaka tidigare år till ett 40-tal i år. Stadsbyggnadskontoret kontaktar fastighetsägare som blivit anmälda, men byggnadsinspektör Rune Forssén påpekar att det är en bedömningsfråga vad som egentligen är ett enkelt åtgärdat hinder.
– Vissa lokaler behöver bara ta bort ett trappsteg och det är rimligt att göra. Men i vissa fall måste man bygga om hela marken runt omkring och det är inte ett enkelt hinder.
– Att sätta ribban vid bara något steg tycker jag är ett billigt sätt att komma undan, det är inte okej, svarar Westgerd.
Marina Johansson (s) är kommunstyrelseledamot med ansvar för funktionshinder och hon menar att det blir svårt för Göteborg att nå målen 2010.
– Ska jag vara helt ärlig så tror jag inte att vi kommer att klara det. Tyvärr är vi lika långt fram eller bak som resten av Sverige.
Lösningen som Marina Johansson presenterar är en tillgänglighetsdialog med start den 23 september. Då ska kommunen, fastighetsägare, byggherrar och företrädare för pensionärer och för personer med funktionsnedsättningar mötas.
Anders Westgerd hoppas att kommunen och företag kommer att vidta åtgärder.
– Det är tråkigt att inte kunna komma in på ställen, och att bli buren in känns riktigt trist. Vi lever ju i ett kommersiellt samhälle och många tycker att det inte lönar sig att anpassa, men anpassningarna gynnar ju alla.
X 16 procent av invånarna i Sverige har någon funktionsnedsättning.
X Högskolor och arbetsplatser måste enligt lag vara tillgängliga, annars räknas det som diskriminering. Det gäller inte grundskolor, butiker eller restauranger.
X Den nya diskrimineringslagen träder i kraft 1 januari 2009 och ersätter då sex lagar.
Källor: Riksdagen, HO
