Det har blivit allt vanligare under de senaste årtiondena att människor avstår från att äta animaliska produkter av djurrättsskäl, hälsoskäl eller resursskäl. Vegansk kosthållning anses kunna förebygga vanliga sjukdomar som cancer, diabetes och hjärtsjukdomar.

När det gäller små barn är frågan om vegansk kost mer kontroversiell. Frågan är om veganbarn får i sig tillräckligt av alla näringsämnen. Till exempel skrev Metro tidigare i somras om ett skotskt barn som levt på vegankost och som hade skelett ”som en 80-åring”.

Den kände näringsexperten Fredrik Paulún är tveksam till att föda upp barn med enbart vegansk kost. Han utgår från hur evolutionen format människan:

– Jag har inte sett någon kultur som lever som veganer. Man kan säkert äta vegankost och ha bra hälsa men då måste man vara kunnig. Familjen i Skottland ville säkert väl, men det blev fel på grund av okunskap.

Nutritionisten Pernilla Karlsson, som själv är vegan, betonar också vikten av kunniga föräldrar om barn ska födas upp med vegankost:

– Man måste ha kunskap, annars kan det gå illa. Man måste ha kunskap om alla parametrar i näringsläran.

Pernilla Karlsson är av uppfattningen att små veganbarn bör få näringstillskott. Så länge barnet ammas tillgodoses behovet av alla närningsämnen utom vitamin D. Vitamin D bildas normalt när man vistas i solljus, men i Norden är solintensiteten inte tillräcklig under vinterhalvåret. Därför bör man ge barn AD-droppar under de tre första åren. Vitamin D är viktigt eftersom det krävs för att absorbera kalcium i tarmen och för att bygga upp ett starkt skelett. Barn är extra känsliga för vitamin D-brist eftersom de växer snabbt och bygger upp skelettet.

I Sverige får alla barn AD-droppar för att förebygga brist. I Sverige är dropparna av animaliskt ursprung.

– Har man inte tillgång till annat bör man absolut ta dem. Det finns veganska D-droppar men inte i Sverige, säger Pernilla Karlsson.

Spädbarn är extra känsliga för näringsbrist, men så länge barnet ammas är det i regel inget problem med näringstillförseln. Det kritiska stadiet är när barnet ska övergå till fast föda utan bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. När barnet blir större är det inte lika kritiskt med näringstillförseln, men det är fortfarande viktigt att hålla koll på att alla näringsämnen täcks in i kosten, menar Pernilla Karlsson.

– Det är viktigt att tillgodose behovet av vitamin B12, D-vitamin, kalcium, järn och omega-3-fettsyror.

Pernilla Karlsson betonar också vikten av näringstät mat. För att barnet ska få tillräckligt med energi kan man tillsätta lite extra olja i maten – gärna rapsolja eller olivolja som är rika på omega-3-fettsyror. Däremot ska man undvika fibrer som gör att barnet inte orkar äta tillräckligt. Därför bör man skala frukt och grönsaker och undvika fullkornsprodukter. Det är också viktigt att barnet får i sig tillräckligt med protein. En tumregel är att kombinera baljväxter och spannmål i samma måltid, då får man i sig fullvärdigt protein.

I övrigt gäller samma för veganbarn som för andra barn, menar hon. Bland annat ska man undvika att äta mycket nitrat, vilket finns i vegetabilier som spenat, mangold, kålrötter, bladselleri och nässlor. Nitratet omvandlas till ämnet nitrit som små barn har svårt att klara av. En annan sak som föräldrarna bör tänka på är att honung kan innehålla bakteriesporer som kan ge upphov till spädbarnsbotulism.