Årligen väljer omkring 1 500 personer i Sverige att ta sitt eget liv. Orsakerna kan vara många, både inre och yttre faktorer spelar in, och mycket kunskap om varför människor väljer att ta detta drastiska steg saknas fortfarande.

Något som emellertid är känt är att om någon tar sitt liv ökar också risken att personer i dennas omgivning också gör det.

– Om man tittar på det generellt så smittar beteenden och värderingar mellan människor, man påverkas av dem man umgås med, säger Monica Nordvik, fil dr vid Folkhälsoinstitutet. Om man ska titta på det statistiskt kan man säga att just självmord är ju alltid en möjlighet för alla. De flesta ser det egentligen inte som en reell möjlighet, men om någon i ens närhet gör det blir det en realitet. Det blir verkligt, och man ser det som en möjlighet. Det är skillnad på att ha självmordstankar och att faktiskt göra det. Det hoppet kan bli enklare att ta om någon i ens närhet gör det.

I sin doktorsavhandling studerade Monika Nordvik, tillsammans med forskare från Stockholms och Oxfords universitet, epidemiologiska spridningseffekter vid självmord. Studien bekräftade resultaten från tidigare forskning, att risken för självmord ökar markant för både kvinnor och män om någon anhörig tagit sitt liv. Men studien exponerade också ett hittills okänt samband. För män ökade självmordsrisken om en eller flera kollegor från arbetsplatsen begått självmord.

Risken ökade inte lika mycket som vid självmordsfall i familjen, men på grund av den större spridningseffekten kunde fler självmord - dubbelt så många - härledas till arbetsplatsexponering än till exponering inom familjen.

– Det är en rent matematisk effekt, säger Monica Nordvik. Risken för individen ökar mer vid självmord inom familjen, men på en arbetsplats är det så många som exponeras, så även om den individuella ökningen i risk är mindre på arbetsplatsen blir den totala ökningen i risk större.

Även för kvinnor visade studien på en ökad risk vid självmord på arbetsplatsen, men där var siffrorna inte lika tydliga. Någonting Monica Nordvik tillskriver det inflytande traditionella strukturer utövar på beteendet.

– Tendensen var samma hos kvinnor, men den var inte statistiskt säkerställd. Det man brukar säga om arbetsplatser män mer förankrade där. Att de identifierar sig mer med yrke och kollegor än kvinnor, där familjen är en starkare identitet.

Studien byggde på avidentifierad data om alla personer som bott och arbetat i Stockholms län under 1990-talet och resultaten har kontrollerats mot andra kända riskfaktorer för självmord, som sjukdom och ensamståendeskap.

Monika Nordvik menar att resultaten indikerar att det inte bara är de närmast anhöriga som exponeras för ökad risk då någon tar sitt liv, och att omsorgen bör utsträckas även till andra än dem som skulle kunna kallas ”närmast sörjande”.

– Man brukar ju ta hand om familjemedlemmar om någon begår självmord, man ska vara uppmärksam på att det kan finnas samma effekt även i andra sociala sammanhang.