Organisationen Reportrar utan gränser har beskrivit OS som en "katastrof för yttrandefriheten". De kinesiska medierna har i stället hyllat arrangemanget. "Det 21:a århundradet tillhör Asien, vilket OS i Peking är den främsta symbolen för", slår en ledare i China Times fast.

Tidningen 21st Century Business Herald beskriver olympiaden som "Kinas pånyttfödelse" och påminner utländska betraktare om att Kina på 1830-talet var ett rikt land och en ekonomisk supermakt. "Den nuvarande uppgången är endast ett återställande av den gamla ordningen", hävdar den framstående affärstidningen.

Den statliga nyhetsbyrån Xinhua skriver i en kommentar att "OS i Peking är en milstolpe" i den pågående utvecklingen av Kina.

I Kina beskrivs utvecklingen som en seger som kommunistpartiet tagit hem åt folket. Förberedelserna inför OS var minutiösa för att få arrangemanget att stämma överens med bilden av Kina som ett land som återigen är på väg att bli en stormakt.

- Allting är genomsyrat av idén om att denna kombination av kosmiskt öde och nationell ära har förmedlats till folket av dess ledare, säger Liu Junning, som är analytiker vid Institutet för kinesiska kulturstudier i Peking.

Som härskare i en enpartistat behöver landets ledare egentligen inte oroa sig över hur populära de är bland folket. Men mycket tyder på att den väl genomförda olympiaden har stärkt deras ställning.

Enligt Internationella olympiska kommittén har fler människor än någonsin tidigare följt Peking-OS. Mängder av turister har besökt landet och imponerats av de fantastiska arenorna, den skickliga organisationen och den varma atmosfären.

Som om inte det vore nog lyckades dessutom Kina ta fler guld än någon gång tidigare, och för första gången slog man USA i antalet bärgade guldmedaljer.

Från ett kinesiskt perspektiv förekom få störningar. Darfur-aktivister, som kallat Peking-OS för "folkmords-OS" på grund av Kinas omtvistade roll i den pågående konflikten i Sudan, irriterade arrangörslandet. Men man lyckades undgå en debatt om kritiken under själva arrangemanget.

Med hjälp av drakoniska säkerhetsregler lyckades regimen se till att inga protester störde OS. Myndigheterna vägrade ge tillstånd till människor som ville anordna protester. Två kvinnor i 70-årsåldern dömdes i förra veckan till ett års "omskolning genom arbete" efter att de vid flera tillfällen hade begärt tillstånd för att protestera mot att ha blivit vräkta från sina bostäder i Peking.

De reportrar som bevakade de få protestaktioner som genomfördes av utlänningar greps och hotades. Förövarna utvisades omgående och de inhemska medierna har inte nämnt ett ord om saken.

Tibets andlige ledare Dalia Lama fördömde i förra veckan de dödsskjutningar som kinesiska trupper enligt honom genomförde mot deltagare i en demonstration i östra Tibet den 18 augusti.

I en intervju i tidningen Le Monde sa Dalai Lama att 400 obeväpnade tibetaner har dödats av kinesiska trupper bara i den tibetanska huvudstaden Lhasa, sedan i mars.

I Peking kunde dock OS genomföras utan några problem, tack vare en omfattande säkerhetsapparat.

Robert Ménard, ordförande för Reportrar utan gränser, säger i ett pressmeddelande att OS, "som befarat" ledde till att läget för de mänskliga rättigheterna i Kina försämrades. Enligt organisationen greps eller trakasserades fler än ett hundra journalister, bloggare och politiska dissidenter i samband med arrangemanget.