Fria Tidningen

Globala orättvisor skördar offer

En rysk man lever i genomsnitt 20 år kortare än en svensk man. En flicka som föds i Lesotho förväntas leva fyrtio år kortare än en flicka som föds i Japan. Globala orättvisor i hälsa skördar miljontals offer varje år, enligt en ny rapport från WHO.

Om alla världens spädbarn hade samma förutsättningar som dem som föds på Island skulle 6,6 miljoner dödsfall under det första levnadsåret kunna förebyggas. Varje år.

Det menar Världshälsoorganisationens, WHO, Commission on social determinants of health – kommissionen om socialt betingade hälsofaktorer.

Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet och Karolinska institutet, är svensk representant i kommissionen och pekar på att de globala klyftorna ökar. Han menar att ett ensidigt fokus på ekonomisk tillväxt har skapat negativa sidoeffekter för människor och miljö som nu kräver att världens länder omvärderar sin syn på utveckling.

– All ekonomisk aktivitet har effekter utanför ekonomin som man ofta försummar, det mest extrema är klimatfrågan men det gäller även hälsofrågor. I gammalt ekonomiskt tänkande tar man inte hänsyn till konsekvenser i form av hälsa.

I rapporten formulerar kommissionen tre rekommendationer för hur de globala hälsoklyftorna kan minskas. En av dem är att vidta ”åtgärder för att motverka den ojämna globala fördelningen av makt, pengar och resurser och reformera de strukturer – globala, nationella och lokala – som konserverar denna”. Det låter radikalt.

– Radikalt betyder ju att gå till roten med någonting, säger Denny Vågerö. I princip är det USA som tillsätter Världsbankens chef och Europa som tillsätter Internationella valutafondens chef. Många länder har ingenting att säga till om, ändå är de oerhört påverkade. Världsbanken var inne i Afrika på 90-talet och ställde väldigt hårda krav för att låna ut pengar. Ett resultat av de kraven var att man införde skolavgifter vilket gjorde att människor, särskilt flickor, slutade gå i skolan. Och man skar ner på sjukvård ganska radikalt i vissa länder. Det är en struktur som man måste reformera.

Mest extrema ter sig globala hälsoskillnader när länder i nord och syd jämförs. Men den utveckling mot ökade klyftor kommissionen beskriver syns också på ett mer lokalt plan. I Sverige har de sociala skillnaderna i hälsa ökat sedan 20 år tillbaka. Välutbildade har ökat sin medellivslängd medan förbättringen för lågutbildade enbart är marginell.

Skrämmande exempel finns också på nära håll i Europa. I Glasgow i Skottland kan skillnaden i förväntad livslängd mellan olika områden vara upp till 25 år. Någonting som får konsekvenser på flera plan.

– Alla stora skillnader i hälsa globalt och inom länder skapar instabilitet. Det är helt enkelt inte hållbart i långa loppet och man måste komma till rätta med det, säger Denny Vågerö.

Det är dock inte en enbart nattsvart bild kommissionen målar upp. Förutsättningar för att vända utvecklingen inom en generation finns, men då krävs politisk vilja.

– Den politiska viljan kan inte vi skapa, den måste bygga på att folk inser att det här är nödvändigt, säger Denny Vågerö. Om det finns krav underifrån från vanliga människor och ett visst stöd uppifrån från regeringar går det att göra väldigt mycket.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Luftföroreningar kan ge låg födselvikt

Barn till mödrar som bott längs större trafikleder under graviditeten har lägre födslovikt. Kvävedioxid och sotpartiklar från bilavgaser är bovarna i dramat enligt en ny amerikansk studie.

Fria.Nu

Existentiell utbrändhet när kyrkans roll förändras

Var femte svensk präst ligger i riskzonen för att bli utbränd. Det menar Lennart Belfrage, doktor i religionspsykologi vid Uppsala universitet. Bakgrunden är de nya krav som det postmoderna samhället ställer på prästrollen. Anders Ekhem, kyrkoherde i Farsta församling, känner igen bilden av utsatthet men menar att förändringen i grunden är positiv.

Fria.Nu

Självmord på arbetsplatsen smittar

Självmord smittar. Om någon tar sitt liv ökar risken att närstående också gör det. Det gäller inom familjen. Och, visar ny svensk forskning, på arbetsplatsen.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria