Förorten som skapade något nytt
Förorten har tagit hamnens plats som kulturutvecklare. Sjöfartsmuseets utställning, Hamnarnas Musik, handlar om hur olika musikstilar har utvecklas i världens hamnstäder där olika människor med olik bakgrund kom tillsammans och skapade något nytt.
Hamnen har inte samma betydelse för städer som tidigare. Även om hamnen i Göteborg är större än någonsin, så har båtvägen blivit det krångliga och långsamma sättet att förflytta sig. I dag är det i förorterna ny musik och kultur uppstår.
- Nu är det ju i förorterna som människor med olik bakgrund träffas och utväxlar erfarenheter och musikstilar, säger projektledare för utställningen, Göran Fors.
Utställningen har lyft fram Hammarkullen som exempel på att mötet mellan olika kulturer och nationaliteter skapar nya musikstilar. Teddy Paunkoski är fritidsledare på Mixgården i Hammarkullen, och han håller med.
- Förorten är i dag en bild på hur världen kommer att se ut i framtiden. Nationalstaterna kommer att försvinna efter ett tag, säger han.
Efter att ha jobbat på Mixgården har han upptäckt att det är ungdomarna som träffar varandra och är öppna för att lära av andra med olik bakgrund.
- De vuxna söker sig till segregerade grupper mer än ungdomarna, det är helt klart de unga som är bäst på integration. Men de behöver ett ställe att träffas och även om Mixgården finns i Hammarkullen kunde vi lätt ha haft flera mötesställen för ungdomar, säger Teddy Paunkoski.
Genom hamnen blev göteborgarna bekanta med popmusik från England och jazz från USA. Skivor var svåra att få tag i, men eftersom många musiker kom med båten fick stadens invånare möjlighet att upptäcka den nya musiken på konserter. I dag har inte hamnen samma betydelse.
- Hamnstäderna är ju inte mötesplatser på samma sätt som tidigare och vi tänkte att den nya mötesplatsen måste vara förorten, berättar Göran Fors när vi ses på Sjöfartsmuseet.
Hammarkullen blev förorten som skulle lyftas fram som en positiv drivkraft där olika kulturer möts och där det uppstår något nytt. Exempel på detta är artisterna Nabila och Laleh, som har växt upp i Hammarkullen.
- Det har ju varit mycket hiphop här i Hammarkullen, men de sista åren har det blivit mer så kallad världsmusik, där olika influenser blandas ihop, bekräftar Paunkoski.
Han lägger vikt på att Mixgården är en kommunal mötesplats där ungdomarna kan mötas på sina egna villkor.
- Det är en brist på mötesplatser, inte bara i Hammarkullen, där ungdomar kan träffas utan att det ska finnas regler för allt. Se på stadsbiblioteket där olika människor från olika städer träffas för att spela schack. Då träffas man på ett annat sätt än till exempel i en idrottsförening med fasta tider och regler. Vi behöver mötesplatser där inte allt är organiserat, säger han och använder torget i Hammarkullen som ett bra exempel på en annan mötesplats.
När förorterna beskrivs i media är det ofta det negativa som dominerar bilden. Det bekräftas när Sjöfartsmuseet skulle göra en modell för Hammarkullen på museet.
- Vi tänkte att det måste vara mycket klotter, men när vi tog modellen med för att visa den för ungdomarna på Hammarkullen fick vi veta att klotter är avlägset. Det visar hur lite vi egentligen vet om förorten, säger projektledaren för utställningen, Göran Fors.
