Fria Tidningen

På spaning efter en ny kapitalism

När Frankrikes president Nicolas Sarkozy talar om att bekämpa kapitalismens kortsiktighet låter han kanske radikal, men det är bara retorik. I själva verket framstår Europa som mer nyliberalt än USA, skriver Pierre Gilly.

Hur ska man förstå den amerikanska finanskrisen? USA:s regering menar att det bara handlar om att fixa bankernas akuta brist på likvida medel, för att sedan mer eller mindre fortsätta som vanligt.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy har däremot dragit mer radikala slutsatser. Den finanskapitalism som tvingat på hela världen sin logik har nu gjort konkurs, förklarade han nyligen. Det är dags att titta närmare på skatteparadisen och de finansiella instrument som gör det möjligt att handla med värdepapper utan att äga dem. Sarkozy efterlyste också mer statlig kontroll och bättre regleringar och sade att det är hög tid att göra om hela världens finansiella och monetära system.

Men Sarkozy var också noga med att säga att finanskrisen inte var en kris för kapitalismen i sig. Det handlar om att bekämpa kapitalismens kortsiktighet och gynna en mer långsiktig produktionskapitalism.

Retoriskt sett har europeiska politiker som Sarkozy oftast varit mindre nyliberala än sina amerikanska kollegor. Därför tror folk att USA är mer avreglerat och konkurrensutsatt än Europa. Det är en myt.

Den amerikanska centralbanken för oftast en räntepolitik som syftar till att hålla tillväxten hög, medan den europeiska har en snävare monetär inriktning. När internetbubblan sprack 2001 reagerade till exempel den amerikanska centralbanken med att sänka räntorna, vilket resulterade i bubblan på bostadsmarknaden, som nu har orsakat bankkrisen.

Jämför man budgetpolitiken framstår också Europa som mer nyliberalt än USA. Den federala amerikanska regeringen är inte rädd för att dra på sig massiva budgetunderskott för att undvika lågkonjunkturer. I Europa har vi en stabilitetspakt som ska förhindra budgetunderskott över en viss nivå.

Även om USA ofta uppmanar andra länder att föra en strikt monetär politik och avreglera sin marknad aktar man sig själv för att pröva det receptet. Nödlånen till den amerikanska bilindustrin är ett exempel. Krispaketet till bankerna visar också på systemets natur: socialism åt de rika, kapitalism åt vanligt folk.

Man ska akta sig för att dra för stora slutsatser av vad politiker säger och istället bedöma vad som görs, men det är ändå troligt att Sarkozys tal markerar att Frankrike nu vill se förändringar. Det är inget nytt. Ända sedan de Gaulles tid har Frankrike strävat efter att undergräva dollarhegemonin i världen. Skapandet av euron var ett led i den politiken.

Dagens globalisering är konstruerad för att göra det möjligt för USA att dra åt sig världens kapital. Affärsbanken Lehman Brothers konkurs var ett bevis för att utländska investerare nu anser att det finns alternativ till att placera kapitalet i USA.

Att Sarkozy då talar om behovet att bygga om världens finansiella och monetära system är bara att konstatera ett faktum. EU kan nu, om viljan finns, ta över USA:s roll som världens ekonomiska och finansiella centrum.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Krönika: Krig med ett leende

USA:s nye president är inte en fredskandidat. Han utesluter inte militära medel mot Iran och vill trappa upp kriget i Afghanistan. När nu världen jublar över Barack Obamas seger vill Pierre Gilly påminna om att amerikanska presidenter alltid tvingas anpassa sin politik efter det militärindustriella komplexets behov.

Fria.Nu

Dyr bensin är egentligen billig

De senaste fem åren har oljepriset femdubblats. Bensinpriset har inte stigit fullt lika mycket, men de flesta verkar vara ense om att bensinen har blivit för dyr.

Fria.Nu

Tre bokstäver kan sammanfatta 1968

Nu på våren för exakt fyrtio år sedan startade studentprotester i Paris som snabbt spred sig över större delen av den rika världen. Om detta har det skrivits ofantligt mycket. Bara nu inför jubileet har det publicerats 70 böcker i Frankrike om studentupproret. 2008 kommer att bli det revolutionsnostalgiska året.

Fria.Nu

Inget var tillrättalagt hos Kessle

Fotografen och konstnären Gun Kessle avled den 23 oktober. Pierre Gilly minns en envis och direkt kvinna som tog fantastiska, suggestiva och ofriserade bilder.

Bilden av Iran måste synas i sömmarna

De vill skaffa kärnvapen, attackera Europa, Israel och USA och kanske av rent religiösa skäl påskynda jordens undergång. Så beskrivs ofta Iran och dess ledare i västvärldens medier. Pierre Gilly försöker förklara hur propagandan fungerar och analyserar dess syften. Sidan 15

© 2026 Stockholms Fria