Svenska Assa Abloy bryter mot folkrätt
Svenska Assa Abloy äger en fabrik på illegal och ockuperad mark på Västbanken. En verksamhet som enligt FN klassas som olaglig och som biståndsorganisationen Diakonia anser bromsa fredsutvecklingen i det konfliktdrabbade området.
Tillsammans med Svenska kyrkan och Swedwatch har Diakonia tagit fram en rapport som uppmärksammar att Assa Abloy - tillverkare av lås och säkerhetslösningar - bryter mot internationell humanitär rätt. Enligt riktlinjer från FN och den internationella domstolen i Haag klassas alla israeliska bosättningar på ockuperad mark som olagliga. Assa Abloy som år 2000 investerade i det israeliska låsbolaget Mul-t-lock ligger i industrizonen Barken på Västbanken. Ett område som FN, EU och USA aldrig erkänt som israeliskt territorium. Joakim Wohlfeil menar att den förbjudna etableringen av israeliska företag på ockuperad palestinsk mark successivt förstärker Israels ställning i området.
- Det är otydligt vilket juridiskt ansvar företag har när det gäller att följa den internationella folkrätten. Det är tyvärr en bromskloss för fredsutvecklingen, säger han.
Enligt rapporten lockar staten Israel både inhemska och utländska investerare med ekonomiska förmåner om de förlägger sin verksamhet på ockuperade zoner. Fördelar som Diakonia redan fått bekräftat att Assas dotterbolag Mul-t-lock utnyttjar.
- Assa har inte velat svara på vilka ekonomiska förmåner de utnyttjar. Men de fördelar jag känner till är skattelättnader och att marken är billig att köpa och bedriva sin verksamhet på, säger Joakim Wohlfeil och fortsätter:
- Det finns en annan problematik också. Eftersom de israeliska bosättningarna drivs av militärlagar innebär det att företagen inte behöver ta hänsyn till den vanliga israeliska miljö- och arbetslagstiftningen. Därför finns det många tveksamma verksamheter med dåliga arbetsvillkor i de här områdena. Men det finns inget i vår rapport som pekar på att Assa Abloy missbrukat dessa, påpekar Joakim Wohlfeil.
Assa Abloy har bemött kritiken i ett kort pressmeddelande. De skriver att de tagit intryck av rapporten och att ”en internutredning har tillsatts med uppdrag att undersöka förutsättningarna för en flytt av verksamheten”.
Ann Holmberg, informationschef på Assa Abloy, bekräftar att så är fallet.
- Vi har tillsatt en utredning men först måste vi ta hänsyn till de hundratal personer som arbetar på enheten i Västbanken, säger hon.
Men kommer ni att flytta?
Ja, det kommer vi att göra.
Tänkte ni inte på att fabriken låg på ockuperad mark när ni investerade?
Jag kan inte svara på det, fabriken förvärvades för åtta år sedan och de personer som skötte investeringen finns inte kvar hos oss idag.
Vad är det för ekonomiska förmåner ert dotterbolag utnyttjar?
Ja, tydligen är det så att om man har verksamhet på Västbanken finns det investeringsbidrag och skattelättnader att tillgå, säger Ann Holmberg.
Många internationella företag har, troligtvis av rädsla för negativ publicitet, redan flytt eller avvecklat sin verksamhet på ockuperade områden. Två av dessa är dotterbolag till holländska Heineken och danska säkerhetsbolaget Group 4 Falck.
Men det finns andra aktörer med koppling till Sverige som bedriver affärsverksamhet på ockuperade områden. Franska transportjätten Veolia som äger Veolia Transport i Sverige - före detta Connex - bygger spårvagnsnät mellan västra Jerusalem och det ockuperade östra Jerusalem.
I Sverige beräknas 1,8 miljoner åka med Veolia varje dag. Bolaget anlitas i stor omfattning av kommuner och landsting i hela Sverige.
Joakim Wohlfeil tycker att man borde kunna ställa högre krav på de offentliga instanserna.
- Jag tycker att den offentliga förvaltningen borde kräva att leverantörerna respekterar den nationella och internationella lagen innan man köper tjänsterna de erbjuder, säger han.
Fotnot: Assa Abloy beklagar att de inte uppmärksammat det olämpliga i att ha en produktionsenhet på Västbanken. I ett nytt pressmeddelande på eftermiddagen skriver de: ”Att enheten skall flyttas råder det ingen som helst tveksamhet kring. Den interna utredningen arbetar endast med de praktiska förutsättningarna för flytten”.
FN och EU klassar alla israeliska bosättningar på ockuperat palestinskt territorium som olagliga och som ett brott mot internationell humanitär rätt.
Den fjärde Genèvekonventionen, artikel 49(6), förbjuder ockuperande makt att flytta över sin civilbefolkning till ockuperat territorium. Att bryta mot konventionen ses som ett allvarligt brott mot folkrätten.
Enligt den Internationella domstolen i Haag gäller förbudet alla medel som en ockupationsmakt använder sig av för att organisera och uppmuntra sin befolkning att flytta till ockuperad mark. Israel främjar överflyttning genom subventioner till invånare och företag i bosättningarna.