Vindkraftverket på Öckerö är ett av Sveriges mest effektiva kraftverk. Bra vindförutsättningar och tillgång till ständig service har sett till att kraftverket kan försörja åttiofem hushåll med el. Sedan 1999 har kraftverket drivits av Öckerö Vind, en ekonomisk förening med 125 betalande medlemmar. Man har köpt in sig på hälften av kraftverket.

Hittills har allt fungerat smidigt. Men från och med 2009 ser det dystrare ut för föreningen. Större arbetsbelastning och mindre pengar - tack vare att föreningens arrangemang inte har någon plats i svensk energilagstiftning.

- Det är så absurt upplagt så man inte riktigt förstått. Först nu när det blir extremt konkret och påtagligt så börjar man begripa, säger Bodil Johansson, som varit med från starten i Öckerö Vindkraftförening och numera sitter som styrelseordförande.

Problemet handlar om beskattning.

När man bildar en vindkraftsförening finns det två metoder . Vanligast är ett så kallat transiteringsavtal. Ett sådant avtal innebär att föreningsmedlemmarna ingår avtal med en elleverantör på marknaden, som drar av producerad el från fakturan. Eller så får medlemmarna pengar direkt, genom återbäring från vinsten på verket.

På Öckerö har man valt att arbeta utan transiteringsavtal. Föreningen köpte hälften av ett kraftverk där bolaget Eon Energi ägde andra delen. Under de tio år föreningen existerat har utbetalningen skett genom att medlemmarnas investerade startkapital delats ut. Men nu är de pengarna.slut, och från och med nästa år kommer pengarna istället att komma genom återbäring.

Enligt svensk energilagstiftning är man skyldig att betala skatt på all energiproduktion. Dessutom fungerar skattelagstiftningen som vanligt för utbetalningar över 100 kronor. Föreningen måste alltså skatta för vinsten, och därefter kommer medlemmarna att beskattas. Den ekonomiska ansträngningen för den lilla – 125 medlemmar – föreningen blir avsevärd.

- Av allt det som lät så tjusigt har det bara blivit en tummetott. Då tappar man gnistan, säger kassören Bodil Bergström, som skrivit till Näringsdepartementet för att frågan ska lyftas.

Hon säger att signalerfrån både politiker och branschfolk under föreningens första år var att vindkraften skulle innebära skattelättnader. Ett löfte som, nu när verkligheten kommit ikapp, inte kommer att infrias. Ett av de största problemen för föreningen är att det inte finns någon helt tillförlitlig expertis.

- Det har varit knökigt hela vägen när det gäller vindkraft och kooperativ. Så mycket vi har hållt på genom åren och frågat andra föreningar och jurister. Det var aldrig glasklara besked när vi startade, utan ”man kan nog…” eller ”jag tror att.” Och det känns fortfarande så, som om vindkraftens lagstiftining är en outforskad mark, säger Bodil Johansson.

Så varför ingår man bara inte ett transisteringsavtal?

- Dels äger vi bara halva verket, dels var vi tidigt ute med vindkraft. Vi började 1999-2000 och då var det svårt att få folk att köpa in sig. Det gick helt enkelt inte att ställa kravet, att alla skulle skaffa samma elleverantör, säger Bodil Bergström .

Numer är föreningen självgående och tjugofem personer står i kö för att köpa andelar. Dessutom har kommunen uttalat att man ska utveckla vindkraften inom Öckerö kommun.

. Men för att föreningen ska fortsätta existera i sin nuvarande form måste det till en lagförändring, menar Bodil Bergström.

Branschorganet svensk Vindkraftsförening uppmuntrar Öckerö att ”driva frågan vidare.” Men på Skatteverket är signalerna tydliga: regelverket är det som gäller.

Näringsdepartementet har ännu inte reagerat på föreningens skrivelse.

- Känslan man får från både skatteverk och lagstiftning är ”oj, det tänkte vi inte på.” Vi har liksom ramlat mellan stolarna, säger Bodil Johansson lite trött.