Debatt


Staffan Bergström och Gabi Björsson
Stockholms Fria

Hög mödradödlighet är vår tids skandal

Graviditetskomplikationer orsakar 20 000 dödsfall varje dag – fler än alla som dör i aids, tbc och malaria tillsammans. För att ändra på situationen krävs ekonomiska resurser, men också att länder som Sverige bekämpar moralkonservativa krafter som ifrågasätter människors rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet.

En dryg halv miljon kvinnor dör varje år en mödradöd i världen. Bara en enda procent av dem dör i höginkomstländer och 99 procent i de fattigare länderna. Varje dag dör alltså cirka 1 600 unga kvinnor en mödradöd. Till detta kommer varje dag mer än 10 000 dödfödda och cirka 8 400 nyfödda som dör som en direkt följd av dålig mödrahälsa och undermålig förlossningsvård. Varje dag skördas alltså cirka 20 000 liv som följd av den dåliga mödrahälsan, totalt per år cirka 7,5 miljoner. Det är fler dödsfall per dag i världen än i aids, malaria och tuberkulos sammantaget (cirka 5 miljoner).

Minskad mödradödlighet är ett av FN:s åtta millenniemål som ska uppnås till 2015. I dag råder enighet om vad som måste göras; tillgång till hälsovård för sexuell och reproduktiv hälsa med preventivmedel och säkra aborter, kvalificerad förlossningsvård för alla och akutsjukvård för alla kvinnor och nyfödda barn som behöver. Att ge alla kvinnor tillgång till denna nödvändiga sjuk- och hälsovård kostar pengar.

En intressant jämförelse är den oerhörda framgången med mobilisering av resurser till kampen mot hiv/aids. Till skillnad från mödradödlighet som drabbar de fattigaste kvinnorna, slår hiv/aids även mot rika länder. Det skapas starka lobbygrupper i nord för att satsa resurser. Förra året utlovade givarsamfundet närmare 10 miljarder US-dollar för tre år till den globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria. Graviditet är ingen sjukdom, men skördar alltså flera offer än dessa tre globala farsoter.

Visst har världen råd att även råda bot på detta som kallats ”vår tids skandal”. WHO har uppskattat kostnaden för ett hälsosystem med grundläggande sjukvård för alla till 35–40 US-dollar per person. De flesta fattiga länder ligger långt därifrån i dag.

Frågor kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, är kontroversiella och starka krafter motverkar direkt kvinnors möjligheter. Det kanske tydligaste exemplet står den amerikanska regeringen för. George W Bushs första åtgärd som president var att återinföra regeln att amerikanska biståndsmedel inte får betalas ut till organisationer som arbetar med eller ens informerar om aborter, även i länder där aborter är legala. Osäkra aborter är en av de största orsakerna till mödradödligheten. Man har beräknat att 97 procent av alla osäkra aborter 2003 ägde rum i fattiga länder.

Vad kan vi då göra? Mer resurser måste mobiliseras. Resurser som satsas på hälsa är en investering i social och ekonomisk utveckling. Vi måste också se mödradödlighet som en fråga om mänskliga rättigheter.

Sverige har en viktig roll att spela och enprocentsmålet för utvecklingssamarbetet är i detta sammanhang betydelsefullt både på grund av de resurser Sverige direkt kan bidra med och på grund av Sveriges roll som ett föredöme för andra länder. Vi uppmanar Sveriges regering att rikta skarp kritik mot de länder inom FN och EU som bryter mot mänskliga rättigheter och särskilt uppmärksamma det som är kopplat till sexuella och reproduktiva rättigheter.

Vi uppmanar Sveriges regering att fortsätta driva SRHR-frågor för att tydligt utmana intressen som ifrågasätter människors rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet.

Sveriges regering måste vara en progressiv röst när det kommer till SRHR-frågor inom Europa och i globala sammanhang. De moralkonservativa krafter som finns både inom och utanför EU kräver en aktiv motpol.

Varje minut dör en kvinna och sex nyfödda barn i komplikationer av graviditet eller förlossning och åtta barn föds dödfödda. Av dessa 20 000 dödsfall per dag kan nästan alla förebyggas. Det sker inte och dödsoffrens antal kan liknas vid ett krig i det tysta. Det är vår tids skandal.

Fakta: 

Staffan Bergström är professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet. Gabi Björsson är kanslichef för Afrikagrupperna.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria