Inom Sveriges kommuner och landstings nya program, Hållbar jämställdhet, fördelas resurser till olika jämställdhetssatsningar runt om i landet. Västra Götalandsregionen fick det enskilt största bidraget på dryga 7 miljoner som framförallt ska användas till jämställdhetsintegrering. Men även två förvaltningar i Göteborg, utbildningsförvalningen och stadsdelsförvaltningen i Torslanda, har fått 1,2 respektive 2,2 miljoner för att utveckla sitt jämställdhetsarbete.

Inom utbildningsförvaltningen börjar man med att alla gymnasieskolans rektorer ska utbildas i genusvetenskap. Nästa steg är att ha en kontinuerlig processhandledning ute på skolorna, där ledningsgruppen ledd av olika genusexperter deltar. Där ska man synliggöra vad som är ojämställdt i den egna skolan, för att sedan hitta redskap till förbättring.

– Ofta ser man inte rakt av att något man gör är ojämställdt, det finns en sådan inbyggd struktur som gör att man blir blind för det. Men tanken är att man ska få verktyg till att ta på sig genusglasögon och ställa in det fokuset, säger Lotta Wittlöv, projektledare på utbildningsförvaltningen.

Målsättningen är att alla skolor efter projektets slut ska kunna presentera en långsiktig handlingsplan för hur man uppnår ökad jämställdhet. Det viktiga längs vägen är att man jobbar för att integrera genusperspektiv i den dagliga verksamheten så att det inte blir en sidofråga, utan något som finns där hela tiden. Huvudfokus läggs på att kunskapen ska nå eleverna.

På Burgårdens gymnasium välkomnar man de nya resurserna och betonar skolans vikt av att få eleverna medvetna om samhällets könsstrukturer.

– Det är lätt att fastna i gamla fördomar och det är inget vi vill bidra till. Med det här projektet kan vi utveckla jämställdhetsarbetet ytterligare, säger verksamhetschefen Karin Eriksson-Kurkiewicz.

På Burgården har man inte hunnit planera hur utbildningen kommer gå tillväga rent konkret, men den kommer att börja på ledarnivå för att sedan sippra ner till lärare och elever.

På stadsdelsförvaltningen i Torslanda har man tidigare genomfört jämställdhetsprojekt inom förskolan. Lärarna utbildades i genusvetenskap och upptäckte därefter hur olika de bemötte flickor och pojkar. Jämställdhetsarbetet gav sedan resultat genom ändrade attityder och arbetssätt, vilket ledde till att stadsdelen ville jobba vidare med frågan inom hela verksamheten – något som nu möjliggörs med pengarna från SKL.

Det blir utbildning och handledning på alla nivåer, från ledningen och cheferna på de olika enheterna till personalen inom alla förvaltningens arbetsområden. Liksom inom utbildningsförvaltningen är det ökad kunskap och processhandledning som gäller.

– Vi ska titta på hur man kan arbeta för att öka jämställdheten på varje enskild enhet och systematiskt hitta metoder och vägar till förbättring, säger Elsie Averlid på stadsdelsförvaltningen.

För att knyta samman leden: för-, grund- och gymnasieskola har de båda förvaltningarna även planerat att samarbeta. Tanken är få ett helhetsperspektiv där alla i leden blir medvetna om att kön spelar roll.