Proisraelisk före detta anställd JO-anmäler Migrationsverket
Migrationsverket har anmälts till justitieombudsmannen, JO, anklagade för att begått ett övergrepp mot yttrandefriheten. Olika rättigheter ställs mot varandra i det svårtacklade fallet.
– Det här är verkligen inte svartvitt utan man kan argumentera i olika riktningar, säger Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Handelshögskolan i Göteborg.
Turerna har varit många kring fallet om Lennart Eriksson, enhetschefen inom asylprövningen på Migrationsverkets kontor i Kållered som fick sparken då han drivit en proisraelisk blogg. Han ansågs olämplig för sin post och myndigheten menade att ställningstagandet för Israel och mot Palestina även riskerade ett minskat förtroende från allmänheten.
När ledningen uppmärksammade bloggen omplacerades Lennart Eriksson, varpå Eriksson stämde arbetsgivaren. Tingsrätten ansåg att det inte fanns sakliga skäl till omplaceringen, ogiltigförklarade verkets beslut och tilldömde 100 000 kronor i skadestånd. Migrationsverket valde då att köpa ut Eriksson från sin tjänst genom att betala honom 32 månadslöner.
Nu har alltså Lennart Eriksson och hans advokat Allan Stutzinsky JO-anmält Migrationsverkets generaldirektör och en verksamhetschef i Göteborg, med argumentet att ett övergrepp på åsikts- och yttrandefriheten begåtts.
– De berörda personerna har agerat utomordentligt anmärkningsvärt och vi vill ifrågasätta om de verkligen får göra på det sättet, säger advokaten Allan Stutzinsky.
Mats Glavå, docent i arbetsrätt, berättar att det är sällan som politiska åsikter kommer i konflikt med en anställning. I det aktuella fallet menar han att det inte finns någon direkt koppling till att Erikssons åsikter skulle påverka hans arbete, då han uttrycker en åsikt som han inte är ensam om och båda sidor i Mellanösternkonflikten uppfattas som accepterade.
– Det finns en gräns för vilka åsikter man får lov att uttrycka, det gör det. Men jag tycker inte att man är nära den, säger Mats Glavå.
Cattis Laska, aktiv i Ingen människa är illegal, håller inte med. För henne är gränsen nådd och passerad och hon är av den bestämda åsikten att Migrationsverket inte kan ha anställda som tar parti i en konflikt.
– Jag tycker inte att någon som så tydligt tar ställning för ockupationsmakten Israel kan bedöma palestinska flyktingars asylskäl objektivt.
Hon påpekar att yttrandefriheten självklart är viktig men säger att i det här fallet har hon svårt att se hur hans proisraeliska uttalanden inte skulle påverka bedömningar av asylansökningar.
Allan Stutzinsky, tror att anmälan kommer leda till att Migrationsverket får kritik för sitt handlande. Han ser ingen problematik i att någon som tagit ställning i en konflikt arbetar på Migrationsverket.
– Människor som kommer hit får acceptera att de som sköter asylärenden är människor av kött och blod som har olika åsikter. Min klient är moderat och har de åsikter som moderater har. I Sverige är yttrandefriheten grundläggande och det ska inte finnas någon risk att man straffas om man uttrycker sina åsikter. Ska det vara så att alla moderater inte får uttrycka sina åsikter offentligt?
Finns det ingen risk att förtroendet för Migrationsverket minskar om Lennart Eriksson arbetar kvar?
– Nej, och deras handlande är inte förståeligt på något sätt. Jag är av den åsikten att de som tog beslutet på Migrationsverket inte är demokratiskt sinnade, menar Stutzinsky.
Cattis Laska från Ingen människa är illegal tycker att det går att hitta argument som talar för båda parter, men i slutändan beror det på vad man tycker är viktigast. Yttrandefrihet eller folkgruppers rätt till en rättvis bedömning i ett asylärende.
– I denna liksom i många andra frågor ställs olika rättigheter mot varandra. I det här fallet tycker jag att asylsökandes rätt att få sin ansökan rättvist bedömd väger tyngre.
