Förra veckan fick Sara Andersson i Alingsås ett telefonsamtal från verksamhetschefen Anders Olsen på Noltorps vårdcentral, där hon är patient. Det privata vårdföretaget Carema som driver vårdcentralen behöver spara pengar. Därför undrade Anders Olsen om hon kunde tänka sig att sluta med en del av sina mediciner. Bland annat preparatet vitamin B-12, eftersom hennes värden såg bra ut.

– Det är klar att de ser bra ut, jag tar ju mina tabletter. Han föreslog också att jag skulle prova billigare medicin, men det har jag redan gjort flera gånger med dåliga resultat, vilket borde stå tydligt i min patientjournal, säger Sara Andersson till Alingsås Tidning.

Enligt Sara Andersson berättade Anders Olsen att vårdcentralen gick med 150 000 kronor i förlust varje månad. Och om de inte kunde skära ner tillräckligt på medicinkostnaderna skulle de vara tvungna att dra ner på blodprov och röntgen, som andra människor behöver. Sara Anderssons första reaktion på vad Anders Olsen sa var att få dåligt samvete. Hon kände att kostnaden för hennes dyra mediciner gick ut över andra människors behov av vård. Men när saken fått sjunka in blev hon arg.

– Vad har han för rätt att skuldbelägga mig, undrar hon.

Ilskan resulterade i en insändare till Alingsås Tidning den 21 januari, vilket gjorde att saken blev allmänt känd. Därefter har flera personer kommenterat hennes inlägg, och efterföljande artikel i tidningen.

Sammanlagt handlar det om ett 40-tal patienter som blivit uppringda. Anders Olsen får anses som inte nåbar för kommentarer efter att ha uteblivit från två inbokade intervjuer. Men han svarade på Sara Anderssons insändare i Alinsås Tidning 23 januari. Där beklagar han att Sara Andersson känt sig ”dåligt bemött av oss på vårdcentralen”.

Caremas regionala ledning förklarar saken som kommunikationsproblem mellan patienterna och vårdcentralen. Den medicinske chefen på företaget besökte i förra veckan Noltporps vårdcentral för att kontrollera hur saken har hanterats.

På hälso- och sjukvårdskansliet i Borås, den instans inom Västra götalandsregionen som skött upphandlingen av Noltorps vårdcentral, är man förtegen om saken. Madelene Andersson som är hälso- och sjukvårdschef vill inte svara på några som helst frågor om regionens syn på det inträffade på Noltorps vårdcentral.

– Jag vill inte uttala mig om detta i någon form av media i nuläget. Jag vill ta det med politikerna i ett nämndemöte först. Annars blir det att man säger för mycket, säger hon.

Carema har ett avtal med Västra götalandsregionen. Exakt hur sådana avtal ser ut varierar, enligt Anders Post som är projektledare inom upphandling på regionen. Men i grunden finns vissa krav på kvalitet, där patientbemötande ingår, som alla vårdinrättningar ska uppfylla.

– Om ett vårdföretag inte uppfyller det som står i avtalet görs en medicinsk revision, och oberoende experter gör en utredning, säger Anders Post.

Vad som sedan blir påföljden är olika från fall till fall, beroende på situationen.

Upphandlingen av vård från privata företag ökar inom Västra götalandsregionen. Särskilt inom vårdcentralsektorn. Hur stor del som upphandlas är oklart, enligt Lennart Karlberg som arbetar med upphandling på Västra götalandsregionen. Om ett vårdföretag som regionen har avtal med skulle gå i konkurs, sägs avtalet automatiskt upp och vårdinrättningen går tillbaka till regionens regi. Hur en sådan situation hanteras finns inga rutiner för.

– Det finns inget rakt svar på det, utan det får hanteras från fall till, säger Lennart Karlberg.

Hittills har regionen få erfarenheter av att privata vårdföretag som de har avtal med försätts i konkurs. Och många av vårdföretagen är stora. De driver vårdinrättningar i hela landet och på flera ställen i regionen. Hur regionen skulle hantera att ett stort företag skulle gå i konkurs eller tvingas till omfattande nedskärningar, där många av deras enheter skulle påverkas på samma gång, är svårt att spekulera i enligt Lennart Karlberg.

– Folk behöver alltid vård, så man får se på vad situationen kräver. Och sånt här händer inte från en dag till en annan, säger han.

Han menar även att den privata vårdsektorn inte är en av de branscher som drabbas först av lågkonjukturen. Möjligtvis i det långa loppet. Och han får medhåll av Kurt Ericsson som är ordförande i Privo, Sveriges största branschorganisation för privata vårdföretag. Exakt hur de privata vårdföretagen i allmänhet kommer påverkas av lågkonjukturen, och vilka sparkrav de kommer ställas inför är svårt att säga, menar han. Men några fler nedskärningar finns det inte utrymme för.

– Den privata vården har länge varit tvungna att skära ner på sina resurser. Om vi vill ha en fungerande vård så är inte fler nedskärningar ett alternativ, säger han.

Kurt Ericsson menar att regionerna och landstingen behandlat vårdföretagen styvmoderligt länge, vilket har resulterat i behovet av nedskärningar. Lågkonjukturen oroar honom måttligt. Kanske kommer den till och med medföra något gott.

– Landstingen och regionerna kanske väntar med att göra egna satsningar på vård nu, och köper in mer istället, säger han.