I de flesta länder lider barn som växer upp med ensamstående föräldrar av betydligt mer ohälsa än dem som växer upp med två föräldrar. Förklaringen kan ofta relateras till rent ekonomiska faktorer. Ensamstående hamnar i en mer utsatt position och har såväl mindre tid som pengar att lägga på sina barns välmående.

Länge har det funnits en uppfattning att denna problematik inte gäller barn som växer upp i Sverige – och andra jämförbara länder – med ensamstående föräldrar, på grund av ett utbyggt välfärdssystem. Denna uppfattning finns det skäl att revidera, anser Folkhälsoinstitutet. Enligt en forskningsgenomgång myndigheten gjort löper ensamståendes barn 50 procent högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Även alkohol- och drogproblem samt självmordsförsök förekom oftare hos ensamståendes barn, och de förhöjda riskerna gäller även sedan hänsyn tagits till olika socioekonomiska faktorer.

På Folkhälsoinstitutet är utredaren Sofia Ljungdahl en smula förvånad över resultaten.

– Vi hade egentligen trott att vi inte skulle se några större skillnader. Internationellt är de här siffrorna ännu högre. I andra länder beror det ofta på att ensamföräldrar har dålig ekonomi, men i Sverige med vårt välfärdssystem ser vi ändå överrisker för ensamståendes barn.

Exakt hur orsakssambanden ser ut ger översikten inga entydiga svar på, men Folkhälsoinstitutet pekar på ett par faktorer som tros spela in.

Däribland att forskning visar att barn under uppväxten mår bra av att ha flera engagerade vuxna i sin omedelbara närmiljö. Något som dock inte innebär att det bästa för barn är att växa upp i en traditionell kärnfamilj – engagemanget är huvudsaken, inte de engagerades inbördes relationer.

Ytterligare en faktor som tros påverka är att konflikter i uppväxtmiljön skapar oro hos barn. Och eftersom en majoritet av alla familjer ursprungligen innehåller två föräldrar har de flesta barn till ensamstående gått igenom den konflikt föräldrarnas separation ofta innebär.

Folkhälsoinstitutet är noga med att påpeka att rapporten inte avser att skuldbelägga ensamstående.

– Det man kan säga klart är att det inte beror på att ensamstående är sämre föräldrar utan olika saker som kan hänga samman med ensamskapet i sig, säger Sofia Ljungdahl.

Men på organisationen Makalösa föräldrar, som arbetar med att förbättra ensamstående föräldrars villkor, tycker generalsekreteraren Helene Sigfridsson att ansatsen i rapporten är bekymmersam.

– Det som är orsaken till problemen är ju inte att föräldrarna är ensamma utan att de mår dåligt och inte kan vara där för sina barn. Det hade varit mycket mer relevant med en rapport om varför ensamstående föräldrar mår dåligt och hur man kunde hjälpa dem, det här gör det dåliga samvetet hos dem som redan känner att de inte räcker till ännu större.

Det största kravet Makalösa föräldrar driver är ett särskilt grundavdrag för ensamstående föräldrar. Och kanske kan Folkhälsoinstitutets forskningsöversikt, ett eventuellt olyckligt fokus till trots, vara ett steg i den riktningen. Åtminstone menar Sofia Ljungdahl att rapporten indikerar att ensamstående föräldrar bör erbjudas ett bredare utbud av stödåtgärder än vad som hittills varit fallet.

– Jag tror att de är viktigt att man tänker att det här är en grupp som man bör ha i åtanke när man i olika instanser planerar budgetar och insatser för barn som riskerar ohälsa.