I år är det 20 år sedan FN:s konvention om barns rättigheter antogs. Sverige var ett av de första länderna i världen att ratificera den. Det är dessutom 30 år sedan i år som Sverige som första land i världen förbjöd barnaga. Men i nya Bris-rapporten som innehåller statistik över det gångna årets kontakter som Bris hade med barn och ungdomar, visar det sig att verkligenheten inte lever upp till vad vuxenvärlden lovar barnen i lagar och konventioner. Fler barn än någonsin vänder sig till Bris för att få stöd.

Rapporten visar att andelen barn som kontaktar Bris för att de blir utsatta för fysisk misshandel har ökat sedan 2007. Siffran är den högsta på åtminstone fem år. Jämfört med 2004 är den senaste siffran 20 procent högre. Av samtliga kontakter som Bris dokumenterat tas de allra flesta av flickor. Totalt har stödkontakterna ökat något sedan förra året. Bris har även utvecklat ett forum på sin hemsida där barn kan ge råd och stöd till varandra, under en vuxen moderators tillsyn. Där har antalet forumbesökare dubblerats sedan förra året. Om också de kontakterna räknas in har antalet ökat kraftigt, enligt Kerstin Sjöbratt, regionschef på Bris i Göteborg.

– Barnen vet om att vi finns i större utsträckning nu. Vi har nu haft större möjligheter att marknadsföra oss på ett sätt som vi inte kunnat tidigare, säger Kerstin Sjöbratt.

När hon ska lyfta fram de mest talande punkterna i årets rapport, pekar Kerstin Sjöbratt på att fler och fler unga flickor som lever i relationer med äldre killar kontaktar Bris och berättar att de blir slagna eller kränkta i relationen.

Nytt i årets rapport är också en ny kategori bland orsakerna till varför barn kontaktar Bris. Det är rädsla och oro, och den kommer väldigt högt upp i statistiken. Det är känslan av att inte duga, att inte räcka till som barnen ofta berättar om, och ofta är känslorna bundna till familjen, enligt Sjöbratt.

Det framgår även av rapporten att det finns väldigt mycket kvar att göra i samhället för att ge alla barn chansen till en trygg tillvaro, menar hon. Trots att det finns både bra lagstiftning och att mycket gott arbete som ger goda resultat runt om i landet, skulle vuxenvärlden kunna göra mycket mer.

– Det är viktigt att vuxna vågar se att barn far illa. Det är ofta oerhört starka mekanismer som hindrar vuxna människor från att se barnens situation. Det är för jobbigt, säger hon.

Enligt Kerstin Sjöbratt måste skola, myndigheter, och andra som ofta kommer i kontakt med barn hela tiden jobba för att fortbilda medarbetare i att våga ta barnets perspektiv och våga lyssna.

– I till exempel mobbningssituationer säger ofta barnen ”jag har berättat, men de lyssnade ju inte, det hände ingenting”, säger hon.

Bris statistikför helt anonymt alla stödkontakter de har med barn, och det är vad som ligger till grund för den årliga rapporten.