Fria.Nu

Militärer blir åtalade för tragedin i Bogotá 1985

Elva personer försvann när armén stormade det ockuperade domstols-palatset i Bogotá år 1985. Nu ska ledarna för militärerna som stormade palatset bli åtalade.

Den 6 november 1985 ockuperade gerillan M-19 domstolspalatset i Colombias huvudstad Bogotá. Gerillan ville sätta press på regeringen. Regeringen gerillan hade förhandlat om fred och fattat ett beslut. Men ingenting hände, och därför ockuperade gerillan domstolspalatset. Armén tog tillbaka det med våld. Cirka 100 personer blev dödade, bland annat elva domare. Elva personer försvann.

Ingen blev dömd för det som hände i domstolspalatset. Belisario Betancur var president när detta hände. Parlamentet sa att det inte var hans fel. Armén frågade inte honom, de fattade själva beslutet att storma palatset. 35 personer från gerillan var med på ockupationen, och alla blev dödade.
Kanske kunde man ha dömt M-19:s ledare för att ha planerat ockupationen. Men gerillan lade ner vapnen år 1990, och då fick alla medlemmarna amnesti.

Nu har åklagarna i Colombia undersökt fallet länge. De har börjat förhöra militärerna som ledde stormningen. De vill veta vad som hände de elva som försvann. Nästan alla de försvunna arbetade i domstolspalatsets kafeteria. På tv-bilder från stormningen kan man se hur de lämnar palatset. Soldater förde dem till ett hus som militären använde under stormningen.

De försvunnas familjer har försökt få veta vad som hände deras anhöriga, men de har inte fått veta något. Troligen trodde militären att kaféets personal hörde till gerillan. Vissa personer säger att kaféets personal blev torterad och sedan mördad. För några år sedan hittade man en massgrav på en kyrkogård i södra Bogotá. DNA-analyser visade att en kropp i massgraven kom från en av de försvunna.

Militärerna säger till åklagarna att de bara lydde order från sina befäl. De säger också att brotten är preskriberade. Men åklagarna säger att de inte preskriberar brott där någon har försvunnit innan man hittar offren.
Tragedin i domstolspalatset är fortfarande ett öppet sår i Colombia. Vems fel var det som hände? Vänstern säger att det var arméns fel för att de vägrade förhandla. Högern säger att det var gerillans fel. Om militärerna blir dömda blir vänstern nöjd. Då kan också offrens familjer se fallet som avslutat.
Men högern gillar inte att medlemmarna i M-19 går fria.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Våg av lynchningar

Byborna i Achacachi grep en hel rånarliga på bar gärning. Istället för att lämna över dem till polisen valde byborna att ta lagen i egna händer. Tjuvarna torterades och brändes. Liknande incidenter har blivit allt vanligare i Bolivia på senare år.

Fria.Nu

Armén mördade ungdomar för att få ”gerillabonus”

Ett tjugotal fattiga ungdomar från Bogotá i Colombia anlitades av okända män för att arbeta i andra provinser. I själva verket förkläddes de till Farc-soldater för att sedan mejas ner av armén. Nu utreds ytterligare 700 fall där armén misstänks ha dödat ”falska” gerillakrigare.

Fria.Nu

Brasiliansk miljösatsning kritiseras

President Lula da Silva har tagit fram en plan för att stoppa klimatförändringen. Brasilien ska visa att man tar sitt ansvar i miljökampen. Men förslaget har kritiserats av flera miljöorganisationer.

Fria.Nu

Latinamerikanska länder fimpar

Colombia och Bolivia har nyligen infört hårdare regler för rökare. De sällar sig till en allt större skara latinamerikanska länder som bekämpar tobaken.

Fria.Nu

Kuba bekämpar ingrodd homofobi

I dag firar Kuba den internationella dagen mot homofobi för andra gången. Förra årets halvhjärtade firande ska överträffas med hjälp av tv-debatter, filmvisningar och bokpresentationer. Och politisk stöd från regeringen.

Fria.Nu

© 2025 Stockholms Fria