Byrån där man inte stoppar människor i fack
– Alla har samma rättigheter men alla har inte samma möjligheter att tillvarata dem, säger Elvir Gigovic, verksamhetsledare vid Byrån för lika rättigheter i Kista. Han arbetar tillsammans med juristen Ida Annerstedt mot diskriminering av privatpersoner.
– Det finns många medborgare som inte vet hur samhället fungerar, säger hon.
Till Byrån för lika rättigheter kan privatpersoner som känner sig diskriminerade vända sig.
Byrån arbetar främst i klientens intresse och kan ha en medlande funktion exempelvis i tvister med arbetsköpare. Byrån samarbetar också med Diskrimineringsombudsmannen, DO, och över hela landet finns totalt 19 byråer från norr till söder. Omkring 250 personer kontaktar byrån varje år och det resulterar i omkring hundra ärenden årligen. Många blir hänvisade dit från medborgarkontor, myndigheter eller ombudsmän.
Verksamhetsledaren Elvir Gigovic tror att hur mycket privatpersoner känner till om byrån beror på var man bor. Många av hans klienter får veta om verksamheten genom bekanta. Privatpersoner kan besöka kontoret i Kista personligen, använda sig av chatt, mejla eller ringa under telefontiden. Diskriminering utifrån religion och etnicitet är de vanligast förekommande ärendena.
– Jag har arbetat här sedan 2006 och generellt har det varit så de senaste åren, säger Elvir Gigovic.
Byrån arbetar i projektform, där ett av de pågående projekten är Situation testing. En handbok har tagits fram i samarbete med ett universitet i Bryssel. Boken är ett verktyg för att kartlägga diskriminering och komma åt den strukturella diskrimineringen.
– Man blundar för strukturell diskriminering som de facto finns genom att sopa problemen under mattan. Rättsväsendet gör det inte minst, säger Elvir Gigovic. Han får medhåll av byråns jurist Ida Annerstedt.
– Det är frustrerande när myndigheter generaliserar och kränker, men utifrån lagstiftningen händer det liksom ingenting, säger hon.
Båda menar att antidiskrimineringslagstiftningen är otillfredsställande på flera punkter. Bland annat behöver företag med färre än 25 anställda inte längre upprätta jämställdhetsplaner. Tidigare var alla företag som hade fler än tio anställda tvungna att göra det. Men det som är svårast att komma åt är attityder och förutfattade meningar som leder till att myndigheter fattar diskriminerande beslut.
– Det handlar ofta om resurssvaga individer som drabbas exempelvis genom att bli utan tolk i kontakten med myndigheter, säger Elvir Gigovic.
Han efterlyser en mångfalds- och integrationsanalys att tillämpa inför beslut om ny lagstiftning.
– Forskning har visat på att analyser av hur minoritetsgrupper påverkas av lagstiftning är viktiga, säger han.
Byrån arbetar förebyggande och driver också ett annat projekt, Verktygslådan mot islamofobi och rasism. Man vill nyansera bilden av muslimer som något främmande och samarbetar bland annat med Muslimska rådet. Det är viktigt att arbeta förebyggande mot fördomsfulla attityder, för att förändra ett negativt samhällsklimat, anser de båda.
– Segregering och dålig integrering är konsekvenser som är ganska uppenbara om man ger mindre pengar till det civila samhället, menar Elvir Gigovic.
• Byrån för lika rättigheter är en antidiskrimineringsbyrå som arbetar med att förebygga och motverka alla former av diskriminering i samhället, baserade på diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. • Byrån erbjuder personlig kostnadsfri rådgivning till enskilda individer i frågor som rör diskriminering.
• Byrån för lika rättigheter lyder under den ideella föreningen Forum för lika rättigheter och finansieras genom statsbidrag från Ungdomsstyrelsen. I Stockholm finns tre antidiskrimineringsbyråer.
Källa: www. likarattighter.nu
