• En man försöker klättra över staketet som skiljer Mexiko från USA.
Fria.Nu

Höga stängsel istället för migrationsreform

Trots en storm av diplomatiska protester från andra länder, och enorma protester i USA, har den amerikanska kongressen beslutat att bygga ett 120 mil långt stängsel längs gränsen mot Mexiko, i ett försök att minska invandringen.

Mexikos regering protesterade omedelbart mot beslutet och sa att det skulle skada relationerna mellan de båda länderna. Liknande uttalanden väntas från de övriga latinamerikanska länderna och från latinamerikaner i USA. De höll massiva demonstrationer mellan mars och maj för att kräva reformer av USA:s migrationspolitik.
Senaten röstade nyligen för förslaget med röstsiffrorna 80 mot 19 och förslaget har redan tidigare antagits i representanthuset.
- Vi vet att stängsel fungerar. Det är dags att förverkliga det, sa den republikanske senatorn Jeff Sessions i fredags.
Sergio Peláez, professor i internationell politik vid Mexikos nationella autonoma universitet, säger att förslaget visar hur liten kunskap de amerikanska lagstiftarna har om det komplexa fenomenet immigration.
- De ser det helt enkelt som en fråga om säkerhet, säger Peláez.
- Men vi kan inte förneka att de har rätt att bestämma vad de vill göra med sina gränser, fortsätter han.
Peláez ser dock stängslet snarast som en del av den amerikanska valkampanjen, och tror inte att det kommer att kunna stoppa invandringen till USA.
Den amerikanska kongressen tog uppehåll på lördagen, och många av ledamöterna kommer nu att ägna sig åt att kampanja inför kongressvalet i november.
Det nya stängslet kommer att läggas till de 112 kilometer av murar och stängsel som redan i dag finns längs den 3 200 kilometer långa gränsen mellan USA och Mexiko.
Samtidigt som man fattade beslutet om stängslet undvek kongressen att fatta beslut om ett förslag om reformer av immigrationspolitiken. Förslaget handlade bland annat om att de elva miljoner papperslösa invandrare som finns i USA skulle få laglig status.
De hårdare reglerna mot invandringen kan orsaka större svårigheter för de miljontals invandrare från Latinamerika och Västindien som finns i USA. Invandrarna skickar sammanlagt mer än 50 miljarder US-dollar till sina hemländer, och de pengarna är en viktig inkomstkälla för de släktingar och familjer som finns kvar i invandrarnas hemländer.
Omkring 500 000 odokumenterade invandrare tar sig in i USA varje år. Omkring 1,5 miljoner grips och deporteras.

Det nya stängslet kommer att ytterligare begränsa de områden där invandrare försöker ta sig över gränsen, och kritikerna menar att det kommer att leda till att ännu fler människor faller offer för törst och andra umbäranden i avlägsna ökenområden, samt till att människosmugglarna kommer att ta ännu mer betalt för sina tjänster.
Förra året dog 472 människor när de försökte ta sig över gränsen mellan USA och Mexiko. 1998 var antalet 254. Det rapporterade kongressens övervakningskontor, U.S. Government Accountability Office, tidigare den här månaden.
Omkring 40 miljoner människor med latinamerikanskt ursprung lever i USA i dag.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Guvenör Ruiz sitter kvar i Oaxaca

En lösning på den nu fem månader långa konflikten i Oaxaca, som hittills skördat tio liv, ser ut att vara långt borta. I slutet på förra veckan beslutade den mexikanska senaten att inte tillmötesgå proteströrelsens krav på att avsätta Oaxacas guvernör, Ulises Ruiz.

Fria.Nu

Zapatisterna åker på turné

På 1990-talet talade man mycket om zapatisterna i Mexiko. Men sedan har det varit tyst om dem. Nu reser zapatisterna runt och träffar folk i Mexiko.

Fria.Nu

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2026 Stockholms Fria