Språket viktigast för idéskola på Hisingen
Som enda skola i Göteborg har Landamäreskolan utsetts till idéskola 2006. Utmärkelsen tilldelas skolor som för ett aktivt och föredömligt arbete med mångfald bland sina elever. Rektor Sally Jonsson Lilja framhäver framför allt skolans språkarbete.
- Språkutvecklingen är särskilt viktigt med tanke på att det talas 23 olika språk på den här skolan.
Det är tredje året i rad som myndigheten för skolutveckling utser ett antal idéskolor i landet. Idéskolorna ska fungera som förebilder och dela med sig av sina erfarenheter till andra skolor. År 2006 har sexton skolor utsetts bland ett fyrtiotal sökande.
En av dem är Landamäreskolan, en grundskola upp till sjätteklass i norra Biskopsgården. Under de närmaste två skolåren ska skolan vara en förebild för mångkulturella skolor i Göteborgsområdet.
- När vi ansökte var det tre saker vi pekade på. Vårt arbete med språkutveckling, vår goda stämning och vårt mobbningsförebyggande arbete, säger Sally Jonsson Lilja.
Framför allt är det läs-och språkutveckling som Landamäreskolan profilerat sig på.
- Det har blivit lite av vår grej. När jag kom till skolan och tittade på vilka elever som gick där kunde jag konstatera att 48 procent av eleverna talade mer än ett språk. Och när vi tittade på hur mycket eleverna egentligen läste utanför skolan kunde vi se att de inte alls läste så mycket som vi hade trott, berättar Sally Jonsson Lilja.
För att kunna bemöta de unga elevernas behov har skolan målmedvetet anställt personer med annan bakgrund än svensk.
- På det sättet kan personalen kan möta eleverna utifrån liknande förutsättningar. Det är viktigt att visa att man kan bli rektor även om man inte är helsvensk. Men har man inte språket så klarar man inte en utbildning, säger Sally Jonsson Lilja, som själv härstammar från Egypten.
Skolan försöker även förebygga mobbning. Man har bland annat tillsatt livskunskap på schemat, ett skolämne som GFT uppmärksammade i förra veckans nummer.
- Det är viktigt att vi lär eleverna att leva tillsammans. Interkultur, inte mångkultur, det är målet. Det får aldrig vara konstigt att möta människor från andra kulturer, det får aldrig vara 'vi och dom.'
Idéskolor tilldelas ett honorar på 100 000 kronor per läsår. Exakt vad pengarna ska användas till är inte helt klart, men det finns en del nya utgifter som behöver täckas. Bland annat ska idéskolor ta emot fyra studiebesök från andra skolor per läsår. Och plötsligt står resor till Stockholm på schemat.
- Vi har två idéskolekonferenser i Stockholm det här läsåret. En var förra veckan, och en kommer i vår. En stor del av pengarna försvinner ju redan där, för att täcka resekostnader och så vidare.
Förutom Sally Jonsson Lilja arbetar två av skolans lärare med idéskolan. Helen Löfgren och Kerstin Kloo. Båda deltog i förra veckans konferens och är mycket entusiastiska inför de kommande två åren.
Vad kommer då idéskolan betyda för Landamäreskolan?
- Skolor i dag översållas med information från alla möjliga håll. Det är svårt att välja ut de saker man vill satsa på. Genom att fungera som idéskola tror jag att vi kommer att bli mycket bättre på att hitta den väg vi vill följa och lära oss att fokusera på de områden vi är bra på, säger Kerstin Kloo.
- Ändamålet med Landamäreskolan har aldrig varit att vi måste bli en idéskola. Men personalen gör så mycket bra saker att det är skönt, och viktigt, att de får ett erkännande, säger Sally Jonsson Lilja.

