Politiker och andra sakkunniga har bjudits in till konferensen, som arrangörerna hoppas ska locka över hundra deltagare

– Temat är ”den jag är.” Med det menar vi att vi är kvinnor och människor först och främst – de intellektuella funktionsnedsättningarna kommer i andra hand, säger Annika Ronneland, aktiv inom föreningen Grunden och initiativtagare till konferensen.

Hon har länge drivit Grundens kvinnogrupp och fick under förra våren en idé om att nå ut till fler kvinnor med denna typ av funktionsnedsättningar.

– Många med intellektuella funktionsnedsättningar blir begränsade i vardagen. De sitter bara hemma och kommer aldrig ut för att göra något. Jag kände att jag ville göra något för dem, säger Ronneland.

Tillsammans med Ann Holmberg som också är aktiv inom Grunden och flera andra har Ronneland spenderat stora delar av det senaste året med att planera schemat för konferensen. Deltagarna kommer att ingå i olika workshops, där exempelvis feministiskt självförsvar lärs ut. Dessutom kommer man att ha frågestunder med olika lokala politiker.

– Vi vill gärna ställa politikerna mot väggen, säger Ann Holmberg.

Både Holmberg och Ronneland påpekar att människor med intellektuella funktionsnedsättningar ofta har svårt att göra sina röster hörda och riskerar att osynliggöras i den offentliga debatten. Därför har man valt centrala lokaler för konferensen, och hoppas kunna skapa uppmärksamhet för de frågor som väcks där även om allmänheten inte har tillgång till den.

– Vi behöver höras och synas mycket mer. Samhället har tidigare velat skuffa undan oss, men nu är det dags att vi ändrar på det. Det är dags att vi är i centrum nu, konstaterar Ann Holmberg.

Det finns flera anledningar till att det blivit just en kvinnokonferens. Dels handlar det om att ursprungstanken föddes via Grundens kvinnogrupp, men även, säger Annika Ronneland, om att det kan vara svårare för kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar att ta plats i ett blandat sällskap.

– Det finns fördomar om att kvinnor ska bete sig på ett speciellt sätt. Man bemöts annorlunda om man tar plats som kvinna med en funktionsnedsättning. Vi har också tankar och känslor som vi vill få utlopp för, precis som alla andra säger Annika.

Dessutom, fortsätter hon, finns det särskilda risker för kvinnor i sammanhanget.

– Vi riskerar att utsättas för olika former av övergrepp som kan vara svårare att försvara sig mot som kvinna.

– Det är intressant att ta på sig de feministiska glasögonen när man diskuterar intellektuella funktionsnedsättningar, fyller Ann Holmberg i.

De är överens om att det finns stora förbättringar som kan göras. Ronneland diskuterar LSS-lagen, som hon själv kommer att hålla föredrag om under konferensen. Större självbestämmanderätt och mindre begränsad tillvaro för människor med intellektuella funktionsnedsättningar är budskapet.

– Lagen fungerar inte som det är tänkt, och de erfarenheterna tänker jag ta upp. Utifrån min tid på gruppboende så känner jag att vår självständighet och möjligheterna till att leva som andra människor ofta blir begränsade.

Målet är att de närvarande ska bli styrkta i sin självständighet och få användbar information om hur de ska kunna nå ut i samhället, säger de. Och i höst, med erfarenhetrna från konferensen i bagaget, kommer Föreningen Grunden att börja på ett större jämställdhetsprojekt. Hur ramarna för projektet ska se ut är inte klart ännu.