Många kommuner väljer att panikspara inom skolmatsverksamheten. Men trots ett ogynnsamt ekonomiskt läge för många stadsdelar väljer kommunstyrelsen i Göteborg nu att prioritera måltidsverksamheterna, och då särskilt projektet Måltid Göteborg, som pågått sedan hösten 2007.

År 2009 får projektet en miljon kronor i extra anslag, och ett tusental anställda kommer att få tillgång till kompetensutveckling och uppmuntras till kreativitet vid matlagningen. Ambitionen är bland annat att frångå att en alltför stor del av maten består av hel- och halvfabrikat, berättar projektledaren Barbro Mellgren.

– Det fanns en tid i Göteborg då man trodde att man kunde minska sina kostnader genom att dra ner på personalen och istället använda sig av halvfabrikat och helfabrikat. Nu tror jag man börjat se att det faktiskt inte är det billigare alternativet, utan att det lönar sig att behålla personalen och satsa på mat som lagas från grunden, menar hon.

Dessutom har projektet som målsättning att höja andelen ekologiska och närodlade produkter i matlagningen och garantera att man alltid kan presentera två alternativ som måltider. I dag kan alla skolor i Göteborg erbjuda exempelvis vegetariska alternativ, men vissa bara efter att eleven själv begärt det.

Just nu pågår pilotverksamhet med kompetensutvecklingen framför allt inom äldreboenden, men i höst är det även dags för skolmatspersonal att ingå i utbildningen. Flera stadsdelar, särskilt i de östra stadsdelarna, har dock stora sparkrav på skolområdet.

– Det kan bli ökat tryck ute i stadsdelarna på att också måltidsverksamheten ska minska sina kostnader, säger Barbro Mellgren.

Marina Johansson (S) är det ansvariga kommunalrådet för Måltid Göteborg. Hon säger att det gäller för stadsdelarna att hålla i åtanke att satsningen på sikt kommer att bidra till effektivisering.

– Jag är övertygad om att ju mer vi satsar på att utbilda både chefer och baspersonal inom måltidsverksamheterna, desto enklare kommer det att bli för dem att planera sin verksamhet och därmed får man en ökad effektivisering. Just nu slänger vi ju till exempel alldeles för mycket mat i Göteborg. Den här satsningen är faktiskt ännu viktigare just nu, säger Johansson.

Flatåsskolan i Göteborg är en av de skolor som projektet använt som gott exempel och föregångare när man arbetat med måltiderna. Här har eleverna varje dag tre olika alternativ, inklusive ett vegetariskt, att välja mellan.

En satsning som uppskattas.

– Oftast finns det nåt alternativ som är gott, säger åttondeklassaren Nisse Rasku.

Under vårterminen 2009 har skolan även försökt införa ett vegetariskt alternativ minst en gång i veckan. De olika initiativen har gjort att Flatåsskolan är en av blott fem skolor (och 14 förskolor) i Göteborg som klarat kraven som Livsmedelverket satt upp för att certifiera matbespisningen i landet.

Barbro Mellgren hoppas att de ska bli fler i framtiden, men inser att det kan bli svårt För att få certifiering krävs nämligen inte bara att skolorna serverar två olika alternativ till lunchen, utan även att måltiden inte serveras förrän tidigast klockan elva – något som, i trånga skolor med elevöverskott, ofta är svårt att klara av ur schemaläggningssynpunkt.

Marina Johansson på Måltid Göteborg är mer optimistisk.

– Det är väldigt bra om vi jobbar efter certifieringsmålen. Och vad jag har förstått är det absolut inga orimliga krav i certifikationen. Jag tror att man ska kunna nå en punkt inom några år där samtliga Göteborgs skolor är certifierade.