Tre till fyra människor om dagen, ibland fler, dör eller lemlästas än i dag av de klusterbomber som det israeliska flygvapnet använde under kriget i somras, enligt en ny studie.
Förutsägbar skada: användandet och effekterna av klusterammunition i Libanon: 2006 är titeln på rapporten från organisationen Landmine Action. Den påtalar särskilt att en stor del av dem som dött och skadats är barn under 16 år.
Under de tre sista dygnen före krigsslutet, som officiellt inföll den 14 augusti, avfyrade den israeliska armén 1 800 klusterbomber mot södra Libanon. I sina höljen rymde bomberna sammanlagt 1,2 miljoner mindre bomber, varav de flesta inte exploderade vid avfyringstillfället.
- Klusterbombanfallet har lämnat ett dödligt arv i södra Libanon som det kommer att ta år att göra sig av med, säger Thomas Nash, en av medförfattarna till rapporten.
- Eftersom klustervapen sällan fungerar som de ska händer det ofta att bomberna ligger kvar och väntar på att explodera. Upp till en miljon mindre bomber som ligger utspridda på vägar, i skolor, brunnar, hus, trädgårdar och åkrar i södra Libanon kan vara sådan ammunition, säger han.
Forskning visar att klusterbomberna till exempel gjorde det omöjligt för de flesta bönder att skörda i somras och det kommer att vara mycket svårt för dem att så nya grödor i vinter.
Nash får medhåll av FN-tjänstemän.
- Rapporten speglar hur det ser ut där nere, säger Justin Brady, officer med ansvar för planering på Avdelningen för fredsbevarande operationer, som bevakar situationen i södra Libanon.
FN har tillsammans med flera ickestatliga organisationer genomfört minröjningsaktioner i södra Libanon och hittills hittat över
45 000 klustervapen.
- Vi förväntar oss att hitta upp till en miljon stycken, säger Brady.
Landmine Action lanserar nu tillsammans med många andra fredsgrupper en kampanj för att förbjuda liknande vapen.
Det civila samhällets krav ledde till att klusterammunition förbjöds i Belgien i februari 2006. Liknande kampanjer är på gång i bland annat Österike, Frankrike, Tyskland, Holland, och Norge.
Aktivister har också vänt sig till Storbritannien, ett av de länder i världen som använder flest klustervapen. De kräver att landet slutar använda den typen av ammunition, förstör sina lager av sådana vapen och stödjer kravet på ett internationellt förbud mot klustervapen.
I november ska ett internationellt möte hållas i Genève för att diskutera användandet av klusterbomber. Aktivister befarar dock att vissa stater kommer att försöka blockera eventuella framsteg genom att argumentera för att vapnen kan användas på ett precist, 'kirurgiskt' sätt.
Ett växande antal länder erkänner i dag de humanitära problemen med att använda klusterbomber, men bara Belgien och Norge har officiellt slutat använda dem. Stater som Israel, Storbritannien, USA och Ryssland hävdar att deras användande av klustervapen är lagligt.
Aktivister menar dock att i så fall visar den skada som dessa vapen gjort, och fortfarande gör, i Libanon att den internationella lagstiftningen är otillräcklig.
- Den som hävdar att klustervapen kan användas på ett precist sätt ljuger. Bevisen på det ser vi varje dag, säger Landmine Action-chefen Simon Conway.
Grupper som Landmine Action anklagar Israel för brott mot ett avtal som upprättades mellan Israel och USA år 1976, som reglerar användandet av klustervapen. Grupperna menar att de upprepade brotten mot detta avtal visar att bilaterala överenskommelser inte räcker till för att skydda allmänheten mot denna typ av vapen.
Forskare noterar att trots att Israel brytit mot avtalet beviljade USA förra året en förfrågan från Israel om 1 300 M26-klusterbomber, som amerikanerna sålde till israelerna för motsvarande drygt fyra miljoner kronor.