Järnbrottsskolans byggnader ut som rester från en förlorad tid, vilket de också är. Barackerna är ett provisoriskt bygge från 1950-talet och har sedan dess bara hjälpligt reparerats.
Men snart är de ett minne blott. Skolan ska rivas och ersättas med en ny en bit bort, mellan den nuvarande skolan och Marconigatan, vid fotbollsplanen.
Men den nya skolan kommer bara att rymma elever upp till årskurs 5. Därmed försvinner Frölundas enda kommunala skola för årskurs 6-9.
- Vi är inte emot själva rivningen av skolan, men vi vill ha en skola upp till årskurs 9, säger Anette Christiansson, representant för skolans föräldragrupp, som kämpar för att högstadiet ska få finnas kvar.
Rivningen av skolan ska ske i samband med att det byggs nya bostäder - radhus och flerfamiljshus - på och kring skolområdet. Detaljplanen för byggnationen är ännu inte klar, men plats är avsatt även för en högstadieskola, som kan bli verklighet längre fram. Om några år, när effekten av den förra babyboomen visar sig, kommer det med all sannolikt åter behövas fler platser i skolorna.
- Förr eller senare kommer ju ett behov. Men vi vill inte investera nu om det inte behövs. Det är ju ingen idé att bygga en skola nu, som sedan står tom i flera år, säger Stellan Sjölander på kommunens lokalsekretariat.
I Högsbo har elevbristen gett lokaler över, och tanken är därför att de äldre eleverna ska flytta en hållplats bort, till Flatåsskolan i Högsbo. Därmed blir skolflytten en fråga mellan två stadsdelar, som skall stötas och blötas mellan alla berörda parter - elever, skolpersonal, tjänstemän och politiker. Frölunda, som från början ville att det byggs en skola som kan rymma även de äldre eleverna, har nu sagt att man är villig att flytta elever från Järnbrottsskolan till Flatåsskolan.
Stadsdelschef Ulf Birath menar att man måste se till helhetsperspektivet och de givna förutsättningarna.
- Jag menar, tala om för göteborgarna att vi bygger nytt här när det finns tomma lokaler på några hundra meters avstånd, det är inte vettigt. Ju mer man pratar och processar så kommer vi nog alla till sist fram till att detta är den bästa lösningen, säger han.
En arbetsgrupp, bestående av fyra rektorer från Frölunda och Högsbo, håller nu på att diskutera hur samarbetet mellan skolorna ska gå till. Gunnel Tagaris, rektor på Järnbrottsskolan, vill i nuläget inte kommentera förhandlingarna. Enligt henne har föräldrarna har inte fått någon information sedan ett brevutskick förra året. Det enda de - och lärarna - vet är att det blir en skola enbart upp till årskurs 5. När flytten kan ske vet ingen med säkerhet.
Det är inte första gången en ny Järnbrottsskola planeras. Sören Björkman, stadsdelsnämndens ordförande i Frölunda, berättar att det redan hade tagits fram ritningar på en skola för elever upp till årskurs 9 när planer på ny bostadsbebyggelse i området kom.
- Vi har flaggat i många år för att den ska byggas om. Men i samma stund som vi står i ett läge att bygga så står Högsbo med för få barn. Och kommunalledningen tycker att vi ska samordna, säger han.
Anette Christiansson uppmanar politikerna att våga ta steget fullt ut och bygga en skola för alla elever.
- Vi ser historien upprepa sig. Man vågade inte satsa när skolan först byggdes och inte nu heller.
Enligt henne kan en del av Järnbrottsskolans elevbrist förklaras med att allt fler väljer friskolan i närheten, när barnen från de två andra kommunala skolorna i Frölunda ska upp till sjätte årskurs. En attraktiv kommunal skola skulle, förutom att locka barnfamiljer till de nya bostäderna, motverka den segregering som nu uppstått i skolorna, menar hon. Hon tillägger att Järnbrottsskolans avdankade utsida bedrar.
- Järnbrottsskolan har oförtjänt dåligt rykte. Den har en fantastisk organisation, med lärare, pedagoger och ledning. Annars hade vi inte valt att kämpa för den.