Sociala resursnämnden beslutade förra veckan att 32 miljoner kronor ska sparas på sociala resurser fram till årsskiftet. En mängd olika verksamheter påverkas av nedskärningarna och mellan 23 och 26 personer kommer att få lämna sina nuvarande jobb och omplaceras i kommunen.

Dario Espiga är kommunalråd och ordförande i Sociala resursnämnden och han säger att han förstår att folk är upprörda över sparbeslutet.

– Det är klart att 32 miljoner kronor i nedskärningar känns men vi har varit tvungna att prioritera vissa områden. De vi ansett vara viktigast är verksamheter som jobbar med barn och unga, och arbete med våldsutsatta kvinnor och narkotikamissbruk, säger han.

Verksamheter som är lagfästa eller som fått pengar från staten måste kommunen fortsätta med. Totalt handlar det om cirka 30 verksamheter som kommer drabbas, bland andra Socialjouren, Motivationsenheten och Ungdoms- och familjeboendet.

Uppsökarenheten, Kriscentrum för män och KAST som jobbar direkt med brukare är ytterligare exempel på verksamheter som drabbas hårt.

Uppsökarenheten som jobbar med att söka upp hemlösa har just fått veta att de kommer att förlora två av sina sex fältassistenter.

– Det är jobbigt för oss för alla har varit här minst ett år och under tiden har vi knutit an till klienterna. Många av dem är upprörda och undrar varför det ska sparas in och vad ska vi svara på det, undrar fältassistenten Sussi Pettersson som slutar redan nästa vecka.

På enheten är de oroliga över att verksamheten försämras eftersom de kommer att vara färre ute på fältet och ha mindre tid att upprätthålla relationer med människor som bor på gatan. Nya scheman gör att de inte hinner söka upp lika många och det kommer att leda till fler problem i längden.

– Vi är rädda för att vi ska bli ytterligare en verksamhet som inte kan hjälpa människor som verkligen behöver hjälp. Fler och fler faller mellan stolarna och vi hinner inte göra det långsiktiga jobbet med att följa upp personer och hålla kontakten med socialtjänsten. Konsekvensen blir att färre får hjälp vilket resulterar i ökad hemlöshet, säger fältassistenten Lisbeth Carlsson-Fjällborg.

Köpare av sexuella tjänster, KAST, är en av de verksamheter som tillsammans med Familjerådgivningen, Utväg män och Kriscentrum för män får det näst högsta sparkravet procentuellt sett.

KAST som jobbar med sexmissbrukare och människor som köper sexuella tjänster har sedan starten år 1997 bestått av två socialsekreterare. Nu blir bara en kvar.

– Att vi förlorar en person gör ju att dynamiken försvinner när det inte går att bolla med någon, ju fler ögon och öron desto bättre. Mer konkret innebär det att vi inte blir lika tillgängliga och att vi når ut till färre personer som har ett riskbeteende. Det är inte bra i längden, säger Maia Strufve på KAST.

På enheten har de känt till besparingarna sedan i maj så beskedet förra veckan kom inte som någon chock för dem. Däremot önskar Maia Strufve att verksamheten skulle ha prioriterats något högre.

– Det känns som att politikerna vänder oss ryggen nu. Det sägs alltid att det här är en jätteviktig verksamhet men ändå är det en ständig kamp när det gäller pengar. Sexmissbruksproblematiken ökar i samhället och många som vi har kontakt med lever i relationer och har familj. Om de inte får hjälp är det såklart barnen som lever med skam- och ångestfyllda föräldrar som far illa av det, säger hon.

Sociala resursnämnden har också från flera håll fått kritik för att de lagt ner Enheten för mångkulturell utveckling och för att de lagt störst besparingar på förebyggande arbete, någonting som Maia Strufve tycker är oroväckande.

– Det är alltid svårt att se vad förebyggande arbete ger men vi vet nu att om en vuxen mår dåligt far även barnen illa av det och skär man ner på en verksamhet så påverkas andra indirekt. Genom att spara ner på det förebyggande arbetet kommer de akuta ärendena att öka, säger hon.

Dario Espiga menar att det som Sociala resursnämnden fokuserat på är verksamheter som behövs just nu och att det preventiva arbetet i den ekonomiska situationen inte kan få samma prioritet som verksamheter med mer akuta uppgifter. Han medger dock att besparingarna kommer att innebära konsekvenser i samhället.

– Självklart kommer det att kosta i längden, det gör det med alla besparingar. Det som är speciellt med oss är att allt vi gör har en social konsekvens så vi kan inte garantera att det inte blir sämre för vissa men sparar vi pengarna nu så behöver vi inte spara ännu mer nästa år, säger han.

De som kommer att drabbas hårdast av besparingarna är människor som är ensamma utan nätverk och som inte har några ekonomiska medel.

– Det är skillnad om man har familj eller om man är helt ensam. De är de verkligt utsatta och de ska vi vara extra uppmärksamma med. Vi kan dock inte bara lägga fokus på den gruppen eftersom alla har olika behov, vi har så gott vi kunnat försökt få det hela att gå ihop, säger Dario Espiga.