– Om de ändrar så att försvaret självt får bestämma var utbildningen ska ske, då blir det naturligtvis en del förändringar. Men annars ser jag mycket ljust på framtiden. Jag hoppas att den nya regeringen fortsätter vårt reformarbete, säger Håkan Juholt, socialdemokratisk riksdagsman och mångårig ledamot i försvarsutskottet.
Han håller inte med om att alliansens budget som talar om 600 miljoner kronor mer till försvaret skulle skilja sig så mycket från socialemokraternas.
– De ekonomiska skillnaderna i budgetarna är marginella, säger han.

Pengarna till totalförsvaret har de senaste åren dragits ned. 2003 var det 43,9 miljarder, 2004 41,6 och förra året 40,5. I år är prognosen på bara 39,1 miljarder kronor. Den nya regeringen har brutit trenden, om än blygsamt, med en budget på 40,2 miljarder kronor till totalförsvaret nästa år. Därefter säger den sig vilja höja ytterligare till 41,2 miljarder år 2008.
Rolf Lindahl är politisk sekreterare på Svenska Freds.
– Det mesta är sig likt i budgetarna. Kanske vill borgarna ha ytterligare lite mer svenskt engagemang utomlands. Och så funderar de på att luckra upp kravet på FN-mandat innan vi går med i väpnade insatser, säger Rolf Lindahl.

Vad tycker du om att regeringsalternativen är så lika på denna punkt?
– Det är synd. Vi skulle behöva ett tredje alternativ som gav rum för rejäla omfördelningar, med resurser från militär till civil konflikthantering. Det är tragiskt att det råder en ljum konsensus där vi fortsätter att satsa på materielutveckling och på militära insatser. Vi tror att det skulle göra mer för vår säkerhet om vi fördubblade biståndet och halverade militärbudgeten, säger Rolf Lindahl.

Att de politiska blocken närmat sig varandra i försvarspolitiken håller också Rolf Gunnarsson (m), vice ordförande i försvarsutskottet med om.
– Vi har nog gått från varsitt håll.
Rolf Gunnarsson menar att moderaterna egentligen velat ha en större militärbudget men att de kompromissat gentemot regeringskollegorna.
– Tidigare år ville vi moderater ha försvarsbudgetar på 3–4 miljarder mer än socialdemokraterna, men den delen har vi suddat ut lite grand i alliansen. Det är vårt bidrag till samarbetet.
Björn Hagelin vid fredsforskningsinstitutet SIPRI menar att den blocköverskridande försvarspolitiken är tradition i Sverige. Också under den på senare år stora svenska försvarsomställningen från territoriellt försvar till internationella insatser följde de politiska blocken varandra, menar Björn Hagelin.
– Det var uppseendeväckande lätt att ändra grundstenarna i den svenska säkerhetspolitiken som formellt legat fast. Under kalla kriget fanns det åtminstone ett starkt intresse av att debattera det här, men i dag tycker jag inte det. Vilken del olika länder tilldelas inför internationella operationer är i dag en diskussion som förs bland experterna i Bryssel, säger han.

Men kan inte den politiska samsynen tyda på ett brett stöd?
– Jo, det kan man ju tycka. Men frågan är om det är bra för demokratin och om vi medborgare har den makt och det inflytande vi ska ha. Man kan fråga om det är värt att vi satsar dessa pengar när vi får ett marginellt inflytande tillbaka i internationella försvarskretsar, säger Björn Hagelin.