– Det som brukar
ligga bakom den här typen av förslag är ett ekonomiskt grundat
egenintresse. Man vill i grunden inte bidra med sitt eget överskott
till mindre rika områden. Det är intressant att diskutera om samhället
borde sätta en gräns för möjligheterna för vissa områden att dra sig ur
ett gemensamt ansvar, säger Helena Stensöta, statsvetare som forskar om
offentlig politik, vid Göteborgs universitet.

På onsdag
kommer kommunstyrelsen att ta upp frågan om Torslanda ska bli en egen
kommun. Förslaget kommer från stadsdelsnämnden i Torslanda och det är
tredje gången som stadsdelen ansöker om att lämna Göteborg. Tidigare
har både ansökningar och överklaganden avslagits. 1998 genomförde
Göteborgs stad en folkomröstning om Torslanda, Askim och Älvsborg
skulle bli egna kommuner.
Tre fjärdedelar av göteborgarna var emot
förslaget, men bland invånarna i de berörda stadsdelarna var
majoriteten positiva. 65 procent av Torslandaborna var för en delning.

Det
var i maj i år som en av Torslandas kristdemokratiska
stadsdelnämndsledamöter, Dan Pettersson, skrev ett brev till
kommunminister Mats Odell, om att ompröva beslutet om en kommundelning.
 I
brevet till regeringen framhålls att en borgerlig regering kan komma
fram till ett annat beslut än de tidigare socialdemokratiska och därför
vill man pröva att lyfta frågan igen. De som stått bakom de tidigare
ansökningarna är ”Nätverket för Torslandas framtid” men denna gång är
det politiker i Torslanda som har skrivit ansökan.

– Vi tror på ett ja från regeringen, säger Dan Pettersson.
–
Vi kan inte tro något annat. Allianspartierna i riksdagen har
framställt vår sak och stöttat frågan när det var en socialdemokratisk
regering.

Göteborg är en markant segregerad stad, och en
invändning mot delningen kan vara att det skulle vara ett bakslag för
integrationen. Men det håller inte Johan Grundén, ordförande i
Nätverket för Torslandas framtid, med om.

– I den här frågan
är integrationen inte ett problem. De politiker som i dag säger att vi
skulle försämra integrationen är de som gjort att det ser ut som det
gör. Det blir varken bättre eller sämre för Angered om vi blir en egen
kommun, säger Johan Grundén. Kommungränsen gör varken från eller till.

Jan
Turvall är lektor i statsvetenskap på Göteborgs universitet och han
menar att konsekvenserna är uppenbara om Torslanda bryter sig ut.
– Göteborg blir fattigare.
Han
säger att det är ekonomiska överväganden som ligger bakom förslaget,
men att de ekonomiska fördelarna i själva verket inte kommer att vara
så stora.
– Man förväntar sig större ekonomiska fördelar än vad man kommer att få i praktiken, säger Jan Turvall.
Han hänvisar till att det kommunala utjämningssystemet till sist ändå kommer att utjämna ekonomin.

Johan
Grundén håller dock inte med om att det handlar om ekonomiska
intressen. De skäl för kommundelning som Johan Grundén och Dan
Pettersson lyfter fram är istället närdemokratiaspekten. De menar att
det är viktigt att politiken kommer närmre Torslandaborna och
framhåller framförallt barnomsorgen, skolan, äldreomsorgen och
planfrågor som sådant de vill kunna styra mer över. Framförallt är det
stadsdelnämndsmodellen som de kritiserar. Om Torslanda blir en egen
kommun så kommer politiken närmre invånarna, menar de, eftersom att
politikerna i Torslanda då blir folkvalda.

I dag finns det en
politisk majoritet i Torslanda för en kommundelning. Allianspartierna
och Miljöpartiet är positiva medan Socialdemokraterna och det politiskt
obundna mandat som finns är emot förslaget.
Håkan Persson är
socialdemokratisk ordförande i Torslandas stadsdelsnämnd, han anser
tvärtom att behovet av politiken kommer nära medborgaren blivit
tillgodosett när stadsdelsnämnderna skapades för arton år sedan. Håkan
Persson menar det känns otryggt att avknoppas från Göteborg eftersom
staden är och bör vara en ekonomisk motor i regionen.
– Vi vill vara
en del av Göteborgs Stad. Jag är övertygad om att en liten kommun har
svårare att tillgodose de behov som finns i Torslanda, säger han.

Kommunstyrelseledamoten
Kia Andreasson (MP) är av samma åsikt. Hon kritiserar förslaget och
tror inte att det kommer att bli mer närdemokrati i Torslanda om det
blir en kommundelning. Hon tycker, liksom Håkan Persson, att
möjligheten för invånarna att kunna komma till tals med politiker redan
finns inom stadsdelsnämnderna. Hon pekar också på att det är viktigt
att lyssna på utslaget av folkomröstningen 1998.

I kommunfullmäktige har Miljöpartiet delade åsikter i frågan.
–
Vi har beslutat om fri röstning, säger Kia Andreasson. Själv har jag
inte bestämt mig än hur jag kommer att rösta i kommunstyrelsen.
Efter
att kommunstyrelsen i Göteborg har röstat tas det slutgiltiga beslutet
av regeringen, men enligt kammarkollegiet brukar regeringen rösta
likadant som den berörda kommunen gör.