Göteborgs Fria

Nytt förslag hotar djurskyddet

Djurskyddskontrollanterna i Västra Götaland har för lite resurser
för att göra rutinkontroller och riskerar därför att missa djur som far
illa. I ett nytt förslag vill nu Jordbruksverket att länet ska få ännu
mindre pengar. Det väcker starka reaktioner hos länsstyrelsen – som
menar att förslaget drabbar djuren.

I en hage i
Rödbo, på Hisingen, står tre hästar och tittar nyfiket när
djurskyddskontrollanten Åsa Rydén kommer gående från sin bil för att
göra en kontroll av Göteborgs Handikappridklubb. Kontrollanternas
uppgift är bland annat att se till att sällskaps- och lantbruksdjur
inte far illa och att ge tillstånd till verksamheter som djuraffärer,
ridskolor och hundkennlar. Efter snart sex år i yrket har Åsa Rydén
sett en hel del missförhållanden.


– Det handlar om folk som
mår dåligt och det går ut över djuren. Ägaren kanske själv är rädd för
att gå ut och därför tar man inte heller ut hundarna. Lägenheter kan
vara i misär och det kan vara så att ägaren inte har pengar för att ta
djuren till veterinär, berättar Åsa Rydén.

Den 1 januari i år
flyttades djurskyddskontrollerna från kommunerna till staten. Målet var
att få ett mer samlat och enhetligt djurskydd i landet, men snart efter
flytten började flera länsstyrelser rapportera om att problem uppstått
eftersom de fått en minskad budget.


I Västra Götaland innebar
nedskärningarna att de 32 kontrollanterna som tidigare fanns i området
minskat till 26. Det innebär färre kontroller – och mindre säkerhet för
djuren, enligt länsstyrelsen.
Efter att flera länsstyrelser framfört
sin kritik gav regeringen Jordbruksverket uppdraget att hitta ett mer
lämpligt sätt att fördela pengarna mellan de olika länen. Men nu
kritiserar länsstyrelsen i Västra Götalands län Jordbruksverkets
förslag eftersom det innebär att länet kommer få en ännu mindre del av
pengarna.


Den totala djurskyddspengen i Sverige ligger på 118 miljoner kronor och av dem får Västra Götalands län i dag 15,6 procent.
Den
nuvarande fördelningen är gjord utifrån flera olika aspekter, bland
annat beroende på hur många invånare som bor i länet. I det nya
förslaget ska fördelningen istället styras av antalet djur och efter en
fast kostnad, där Jordbruksverket utgår från att alla län har samma
fasta kostnad oavsett storlek. Det sistnämnda ställer sig länsstyrelsen
sig kritisk till. De menar att eftersom 18 procent av djuren finns i
Västra Götaland, borde länet få en lika stor andel av pengarna.
Istället får länet ungefär 15 procent i det nya förslaget.


Enligt
Harald Svensson, chefsekonom hos Jordbruksverket, får Västra Götaland
en mindre andel pengar eftersom myndigheten värderar olika djurarter på
olika sätt.
– Vi värderar lantbruksdjur högre än till exempel hundar
och i Västra Götaland finns en storstad så där är det mer
sällskapsdjur, säger Harald Svensson.
– Det stämmer inte, säger länsveterinären Robert ter Horst.
Han
hänvisar till att det är just lantbruksdjur som ingår i de 18 procenten
eftersom det inte finns något register över alla sällskapsdjur.

Åsa Rydén tycker inte att det är någon lämplig värdering som Jordbruksverket gör.

Jag kan tycka att det är konstigt tänkt, säger hon. Lantbruksdjuren har
ganska mycket kontroller på sig ändå, från EU bland annat, medan
sällskapsdjuren är helt inneslutna i någons lägenhet. Kommer ingen
kontrollant så tittar ingen till dem alls. Ekonomiskt sett kanske
lantbruksdjuren är mer värdefulla, men jag tycker att man borde satsa
mer på sällskapsdjuren.

Med Jordbruksverkets förslag kommer vart tredje djur få otillräcklig skydd, enligt länsstyrelsen.

Vi har redan fler djur än vi har resurser för, så när jag såg att det
blir ännu mindre pengar med Jordbruksverkets förslag undrar jag hur det
är möjligt? säger Robert ter Horst. Redan nu måste vi prioritera hela
tiden.


Något som prioriterats bort sedan årsskiftet är de så
kallade rutinkontrollerna. De innebär att kontrollanterna oanmält åker
till olika djurägare för att se till att djuren behandlas väl. Men på
grund av bristande ekonomi och den minskade personalstyrkan har
Göteborgskontoret nu fullt upp med att ta hand om de anmälningar som
kommer in.
– Vi hinner inte med några rutinkontroller, säger Åsa
Rydén. Därför blir det bara utryckningar till de allra värsta
riskfallen. Det gör att vi kan missa en del djur och att vi inte kan
mota Olle i grind.


Harald Svensson håller med om att en minskad budget kan innebära problem i Västra Götaland.

Men så är det i varje annat län också. Det blir en omfördelning och en
del får mer och en del får mindre, säger Harald Svensson.
– Det är
meningen att det ska vara en likvärdig kontroll i hela landet, då kan
man inte ge den ena mer och den andra mindre. Vi får mycket mindre
pengar i förhållandet till antalet djur, kommenterar Robert ter Horst.

Regeringen
väntas besluta om Jordbruksverkets förslag strax före jul. Om det går
igenom innebär det att kontrollanterna i Västra Götaland kommer få
prioritera bort de 500 000 försöksdjur som finns i området, tror Robert
ter Horst. Anledningen är att försöksdjursanläggningarna redan har
veterinärer på plats.
– Men de är anställda av företagen, så en jävssituation kan uppstå, säger Robert ter Horst.

Hos
Göteborgs Handikappridklubb hittar Åsa Rydén ingenting att anmärka på
efter att ha gått en runda i stallen och hagarna. Det hör till
ovanligheterna. Åsa Rydén berättar att hon är positiv till att staten
tagit över ansvaret för kontrollerna och hon hoppas att det snart ska
innebära en rättvisare fördelning och att regeringen kommer satsa mer
på djurskyddet så att de kan upptäcka missförhållanden i tid.

Fakta: 

<h2>• <strong>Den 1 januari 2009</strong> tog staten över ansvaret för
djurskyddskontroller. Det är länsstyrelsen i respektive län som har
tillsynsansvar. Innan var det kommunerna som ansvarade för
inspektionerna. <br><br><strong>• Detta händer när du anmäler misskötsel av djur</strong><br>1. Anmäl missförhållanden till länsstyrelsen (man får vara anonym): 031-60 71 72.<br>2. Djurskyddskontrollanterna granskar verksamheten och säger till om något måste förbättras.<br>3. Kontrollanterna kan även ge förelägganden, det vill säga tvingande beslut. Görs inga åtgärder kan polisen omhänderta djuren.<br>4.
Djuren placeras hos den förening eller privatperson som polisen avtalat
med att ta hand om djur som omhändertas, i väntan på att länsstyrelsen
ska fatta beslut om vad som ska ske med djuren. Därefter säljs de eller
överlåts.<br>5. Om en person har dömts för djurplågeri eller visat sig
uppenbart olämplig att ta hand om djur kan länsstyrelsen besluta om
djurförbud.<br><br></h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny husockupation i Gamlestan

Det har gått en våg av husockupationer den senaste tiden. I dag ockuperades ytterligare ett hus i Gamlestan i Göteborg, som en politisk aktion för att belysa bostadsbristen och som en konkret handling för att skapa fler bostäder.

Fria.Nu

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Förbud mot barnärktenskap

Regeringens förslag om totalförbud mot erkännande av barnäktenskap välkomnas av experter inom hedersrelaterat våld och förtryck. Därmed läggs mindre ansvar på flickorna, anser Bernardita Núñez, verksamhetsledare på Terrafem kvinnojour. 

© 2026 Stockholms Fria