Husockupant: ”Jag ser inte lagarna som legitima”
Ockupantrörelsen är i dag en lös grupp som dels består av dem som bryter sig in i hus och dels av dem som bidrar med gåvor eller kommer förbi och umgås i husen. Linda, 23 år, har varit med i alla Göteborgsockupationer sedan två år tillbaka, bland andra ockupationerna av Drakbåten, Agnesberg, Församlingshemmet i Gamlestan och Almedal.
Varför deltar du i ockupantrörelsen?
– Det är ett desperat rop efter en bättre bostadspolitik. Vi är generationen som inte har fasta jobb eller kan få lägenhetskontrakt och vi bevisar tydligt genom direkt aktion att det går att bo någonstans trots att man inte har ett kontrakt.
Vilka metoder använder ni?
– Vi skriver pressmeddelanden, ockuperar hus och bjuder över grannar och allmänheten för att skapa en knytpunkt och belysa situationen. Nu kämpar vi för bostadsfrågan men man kan lika gärna ockupera Migrationsverket eller Västtrafiks kontor för att driva andra frågor. Det skiljer oss från tidigare ockupanter som endast drev frågan om bostadspolitik. Vi är en ny rörelse där metoden är central. Vi har inga uttalade regler om våld men det har ännu inte krävts.
Hur motiverar du att ni använder olagliga metoder?
– Det är rätt att protestera mot orättvisor. De som har skapat lagarna vet inte hur det är att vara fattig eller bostadslös. Därför går jag inte med på premisserna att det jag gör är olagligt eftersom jag inte ser lagarna som legitima. Jag är tyst under förhör och får sedan böter som vi betalar kollektivt. Jag tänker inte på att jag begår brott fast jag juridiskt begår ett.
Diskuterar ni metoderna inom gruppen?
– Vi för ideologiska diskussioner om hur vi kan utveckla rörelsen och varför och hur vi bör gå vidare men när det gäller hur vi ska gå tillväga så är det lite olika från aktion till aktion.
– Vi är inte en enhetlig grupp med någon principförklaring, vissa vill till exempel samarbeta med kommunpolitiker andra inte.
Rättfärdigar målen medlen och var går gränsen?
– Ja. Folk har rätt att veta att kommunen har lägenheter som inte hyrs ut och då ser jag inte olaga intrång som ett så stort brott för att få upp det i ljuset. Men gränsen för mig går vid att skada någon annan.
Men har ni försökt diskutera med politikerna och driva frågan där?
– Det hjälper inte. Varför anpassa sig till spelreglerna? Det finns en stor misstro till politikerna som bara verkar vilja att vi ska sluta vara obekväma, de hakar upp sig och säger att de inte vill prata med oss för vi gör olagliga intrång. Politikerna vill inte att vi ska bo i kommunens tomma hus gratis för då kan de inte motivera höga hyror i andra hus. Det kan låta klyschigt men jag tycker att det är brottsligt att låta folk vara hemlösa. Men vill politikerna diskutera frågan så kan jag tänka mig det under förutsättning att det finns neutrala betraktare och en sakkunnig mediebevakning.
Inställning till medier?
– Eftersom det inte är en fast grupp och vi inte heller har någon fast agenda så skiljer sig medieinställningen åt från aktion till aktion. I början var vi maskerade för att vi var osäkra på påföljderna. Men det är alltid bättre att visa ansiktet för det är onödigt att spä på bilden av den onda autonoma vänstern.
Men du vill inte ställa upp på bild nu?
– Nej, jag vill vara anonym för det kan finnas en eventuell hotbild. Samtidigt uppmanar jag folk att vara med på bild utan maskering, och flera från rörelsen gör det i medier. Eftersom det är en ny rörelse är det viktigt att vi sköter oss i media.
Tror du att ockupantrörelsen bidrar till någon verklig förändring?
– Ja, för oss själva men också för att inspirera andra att agera.
Linda vill inte uppge sitt efternamn.
