På förvaret i Kållered har två fackliga ombud slutat i protest mot de repressalier som personalen upplever att de som påtalar brister eller arbetar fackligt får av ledningen. Bland annat hamnar kritiker efter i löneutvecklingen.

– De som fört fram kritik ligger 300–800 kronor efter i löneutvecklingen, berättar Victor som egentligen heter något annat. Att påpeka brister är inte populärt hos ledningen. Därför är det svårt att rekrytera ombud eftersom man är rädd att bli tillrättavisad av chefen.

På de två förvarsenheterna i Kållered sitter människor i väntan på avvisning. FRIA har pratat med två anställda, som vill vara anonyma, av rädsla att själva utsättas för repressalier. Victor och hans kollega som vi kan kalla Anders menar att det är störst problem på den ena enheten och att det råder en hierarkisk och kontrollerande kultur på arbetsplatsen.

– För att få skicka mejl om verksamheten till en kollega måste det först gå via chefen, säger Anders. Och när vi för anteckningar under ett möte ska de först ges till honom så att han kan göra ändringar innan han skickar ut det till andra. Det får inte gå till så på ett statligt verk i Sverige. Personalen har påpekat detta missförhållande till ledningen under olika tillfällen, men tyvärr har vi inte fått någon respons. 

Franz Molnar, enhetschef i Kållered, säger att han inte känner igen den bild som personalen målar upp.

– I lönehänseende premieras fackliga förtroendeuppdrag och andra förtroendeuppdrag positivt, vi värderar den prestationen. Och jag har aldrig fått någon uppgift om någon kontroll av e-post.

Anders berättar dock om ett fall, som FRIA skrev om i februari, då polisen och personalen hamnade i en konflikt. Då ville Anders skicka ett mejl till sina kollegor om situationen, varpå Franz Molnar sa att mejlet först skulle gå via honom. Enligt Anders ledde det till att mejlet aldrig skickades ut. Personalen har också blivit tillsagda att alla e-post som innehåller information om verksamheten, till exempel kritik, måste gå via chefen. Det har gjort att de anställda har blivit rädda för att mejla kritiska åsikter till varandra.

Franz Molnar, personalen säger att de har framfört information om mejlkontroll till dig?

– Nej, jag har aldrig hört talas om det, aldrig i livet.

Migrationsverkets centrala verksamhetschef Caroline Henjered berättar dock att hon har fått uppgifter om att personalen upplever att de får sänkta löner om de framför kritik.

Får det gå till så här på en statlig myndighet?

– Nej, så ska det inte vara, vi ska ha en dialog med ombuden och se vad som ligger bakom. Det är inte den situationen vi ska ha.

Utöver den kontrollkultur som personalen redan nu upplever, reagerar de starkt på att en ny arbetsmodell diskuteras. Enligt personalen kommer den att skapa ännu starkare hierarkier och de har därför skrivit ett gemensamt brev till ansvarig chef. För att förstå vad den nya modellen innebär måste man känna till den nuvarande. Det var år 2000 som förvaret i Kållered införde en platt arbetsmodell, som uppskattas av personalen och som har fått bra rykte i Europa.

Den fungerar så att personalen arbetar i team om fyra eller fem vars uppgifter roterar. Ena dagen gör man pappersarbete på kontoret, nästa dag umgås man med de förvarstagna i uppehållsrummen eller diskar i köket.

– Det gör att man kommer närmre de förvarstagna, säger Anders. För de förvarstagna innebär det att det är samma person som administrerar deras ärende som sedan är med dem och umgås, det bli färre led mellan ledning och förvarstagna och deras röst når lättare fram.

Men nu planeras alltså en ny arbetsmodell, kallad pilotprojektet. Exakt vad den kommer att innebära är ännu inte klart eftersom den är under diskussion i pilotprojektets referensgrupp, där bland andra chefer och fackliga representanter ingår. I korta drag finns ett förslag om att ta bort de roterande teamen och istället dela upp personalen i handläggare, handledare och assistenter, där handledarna står för det dagliga umgänget med de försvarstagna och handläggarna arbetar på kontoret. De som arbetar som handledare kommer enligt förslaget inte behöva någon högskoleutbildning, vilket enligt Anders är ett sätt från ledningens sida att spara pengar.

– Nu är vi som jobbar här samhällsvetare och jurister. Alla som jobbar på institutioner med människor i kris borde ha utbildning. Enligt förslaget vill man göra undantag när det gäller förvarsverksamheten och det väcker frågan om det är på grund av att våra klienter är papperslösa som de särbehandlas negativt?

Grundkritiken mot den föreslagna modellen är att den innebär en mer hierarkisk struktur, både inom personalen och i förhållande till de förvarstagna, säger flera anställda som FRIA har pratat med. Victor menar att modellen tagits fram för att ledningen ska få ökad kontroll.

– Vi har en stark personalgrupp och cheferna har inte tyckt om att vi är så starka, det här förslaget handlar helt och hållet om styrning.

Franz Molnar vill inte uttala sig för eller emot pilotmodellen innan beslutet är taget, men han menar att modellen med mer uppdelade arbetsuppgifter har tagits fram för att arbetssättet i Kållered ska bli mer likt andra förvar i landet.

Det slutgiltiga beslutet om vilken modell som ska införas på förvaret i Kållered kommer att tas av Migrationsverkets centrala verksamhetschef Caroline Henjered. Hon säger dock att hon vill ta beslutet i samråd med personalen och berättar att hon inte känner till den föreslagna arbetsmodellen där personalen delas upp så att några arbetar med de förvarstagna och några på kontor.

– Nej, så ska det inte gå till, nu förstår jag deras oro. Vi ska införa ett teambaserat arbetssätt där man arbetar tillsammans kring alla arbetsuppgifter.

Anders tycker dock att det är märkligt att Henjered inte känner till förslaget, eftersom hon borde ha tagit del av förslagen från pilotprojektets styrgrupp. Hoppet är dock att hon kommer lyssna på personalens kritik mot den föreslagna modellen när hon tar beslutet.

– Det finns så många oklarheter och personalen mår inte bra, säger Anders. Vi är flera som har erfarenhet av både hierarkiska och platta organisationer och vi vet att den platta modellen fungerar bäst. Det kostar skattepengar att byta och jag tycker att man bör ha respekt för de anställdas arbetmiljö och förvarstagnas hälsa.