I dag är, enligt uppgifter från Upplands Lokaltrafik, knappt var tredje av regiontrafikens bussar så kallade ”lågentrébussar” med ramp i mittdörren. De flesta lyftanordningar klarar upp till 300 kilo, vilket innebär att även eldrivna rullstolar kan tas ombord.
Anders Nordkvist använder just eldriven rullstol och skulle gärna ta den ordinarie bussen om det vore möjligt.
– Det är bra att fler och fler fordon anpassas, men det är inget värt om inte också hållplatserna blir det. Det räcker inte med att man kommer på bussen på ett ställe om man inte kan kliva av den var man vill.
Eftersom han nyligen flyttat in i centrala Uppsala är hans behov inte särskilt stort längre men han fortsätter att nyttja färdtjänsten de gånger han behöver resa någonstans.

Lars Persson från Handikappförbunden, HSO i Uppsala, som är den som driver tillgänglighetsfrågan tycker att kommunen kommit en bit, men inte framåt.
– Vi kommer inte bli färdiga 2010. Det tog ungefär två till tre år innan arbetet började och nu ligger vi nästan fem år efter tidsplanen, säger han.
HSO jobbar dels med egna inventeringar av hinder i kommunen och ger exempel på åtgärder som kan göras och dels gör man egna anmälningar till myndigheter för att få upp frågan på dagordningen.

Antalet hållplatser med förhöjd kant och plattor som underlättar för synskadade ökar stadigt och idag är knappt var tredje hållplats anpassad så att insteget i bussen och hållplatsen är på samma nivå. Enligt Lars Persson, handlar det om ett tjugotal hållplatser per år som anpassas. Vilket innebär att det kommer ta ytterligare några år innan alla de cirka 700 är godkända.

Men det är inte bara Uppsala kommun som ska påverkas. Ett av de värre exemplen är enligt Anders Nordkvist SJ. De gamla och höga tågen på Uppsalapendeln har uppmärksammats flera gånger under de gångna året för sin bristande tillgänglighet och det är konstigt att så lite görs tycker han. För det finns goda exempel.
– Gör som Skånetrafiken, där finns en särskild assistansknapp på tåget och då kommer tågföraren och fäller ut en ramp. Så är det på alla deras tåg.
Eftersom Mälardalen är en sådan expansiv region vore det smart av politikerna att ordna det här, tycker han.
– Det här är just en sån här fråga man kan vinna val på. Man borde vara mycket intresserad.
Något Lars Persson håller med om.
– Uppsala kommunen som myndighet jobbar inte tillräckligt med den här frågan. De verkar inte riktigt inse allvaret.
Men det finns ändå hopp för framtiden tycker han.
– Vi ligger ungefär fem år efter tiden mycket eftersom det var så trögt i starten. Men om ytterligare fem år kanske vi nått fram.

I dag åker många funktionsnedsatta med färdtjänst eftersom man då vet att man kommer fram. Tyvärr svider det ibland i plånboken att vara utelämnad till den berättar Anders Nordkvist.
– Jag har hört om folk som hälsat på sina föräldrar i Alunda till exempel och fått betala 140 kronor för en enkel resa. Som student har man inte de pengarna.