Gårda är en stadsdel med historiska anor. Kvarteret växte fram som en arbetarstadsdel under 1930-talet i det expanderande Göteborg. En rivning av kvarteren skulle innebära att några av stadens äldsta landshövdingekvarter skulle försvinna. I den inventering av området som byggnadsantikvarierna Anna Ligoura och Lisa Molander gjorde för Stadsbyggnadskontoret för några år sedan betonar de landshövdingehusens historiska koppling i Gårda, där de växte upp alldeles intill de många industrier som fanns i området, och hur kvarteren visar det nära sambandet mellan arbete och bostad som en gång utmärkte ”Gårda fabriks- och arbetaresamhälle”.

Gårda-kvarteren består av 105 lägenheter som till största del består av ettor och tvåor och totalt bor cirka 150 personer där. Filip Laurits, 19 år, hyr en av dessa. En tvåa på 44 kvm med toa i trappen.

– Vi är två som bor här och betalar tillsammans 2100 kr, säger Filip Laurits.

Lägenheten är ljus och har två lika stora rum. The Smiths spelas på låg volym, en karta över Estland sitter på väggen och i bokhyllan står böcker om Ryssland, kalla kriget och Berlin.

Filip har brun skjorta, runda glasögon och ljus kalufs. Han vill bli översättare och pluggar estniska och ryska på Universitetet. Eftersom hyran är så låg slipper han att ta hela CSN-lånet.

– Jag hade varit tvungen att bo kvar hemma om jag inte hittat den här lägenheten, säger han och klappar katten som hoppat upp bredvid honom i den blommiga fåtöljen.

Filips kontrakt är ett så kallat rivningskontrakt som löper ut till årsskiftet 2011.

Fortfarande är det oklart vad som kommer att hända med Gårda och om husen ska rivas för att göra plats åt ett parkeringshus. Filip är en av dem som i så fall tvingas lämna de klassiska kvarteren.

– Det värsta är inte om de här husen rivs utan att bostäder försvinner för parkeringsplatser, säger Filip.