Rivning kan strida mot stadens egen plan
Gårdas framtid kan ännu ses som öppen. I tisdags beslutade byggnadsnämnden att fortsätta diskussionerna. Medan S säger att husen inte ska stå kvar långsiktigt menar KD att rivningen kan vara ett brott mot stadens översiktsplan.
Landshövdingehusen i Gårda har länge varit omdiskuterade. För tio år sedan skulle husen rivas till förmån för en avfart till E6:an. I början av 2010 handlar det om att göra utrymme för parkeringsplatser.
I tisdags skulle Gårdas framtid avgöras men beslutet bordlades. Inom en månad kommer dock frågan tas upp igen.
Enligt Mats Arnsmar (S), ordförande i byggnadsnämnden, var politikerna överens om att skjuta upp beslutet eftersom alla ville diskutera frågan internt inom varje enskilt parti.
– Men långsiktigt kan jag aldrig se kåkarna stå kvar, säger Mats Arnsmar.
Åsikterna bland politikerna i byggnadsnämnden går å andra sidan isär.
– Det är konfliktfyllt att riva husen för att bygga ut evenemangsverksamhet. Vi ska ju ha boende i hela staden enligt översiktsplanen. Jag inser att riva husen i Gårda blir ett litet brott mot översiktsplanen, säger Martin Hellström (KD).
Margot Berlitz Ottosen (V) instämmer.
– Vi vill absolut inte riva hus med byggandet av parkeringshus som enda anledning.
Det var hösten 2007 som Svenska Mässsan lade fram ett förslag till byggnadsnämnden i Göteborg om att utöka sin verksamhet med fler utställningslokaler.
Förslaget innebär att de tar över parkeringen i Focushuset, vilket betyder att nya parkeringsmöjligheter måste tas fram. För att ge plats åt dessa måste landshövdingehusen i södra Gårda rivas, menar man.
Petter Ullberg är vice VD på Svenska Mässan. Enligt honom är utbyggnaden nödvändig för att tillgodose framtida behov.
– Verksamheten växer i grunden. Fem mässor hotar att lämna oss om vi inte bygger ut, däribland Bok- och Biblioteksmässan, säger han.
Göteborg satsar mycket på evenemangsstråket längs Skånegatan. I stadens översiktsplan – kommunens vision över framtida bebyggelse – finns emellertid andra värden. Gamla byggnader ska behållas för att skapa en mix av olika typer av boende. De som bor i Göteborg ska erbjudas goda bostäder i ”en trygg och stimulerande miljö med en hållbar stadsstruktur”. Stadsplaneringen ska därför inriktas på att skapa bostäder av olika slag. Men enligt Petter Ullberg är en sådan utveckling inte möjlig för Gårda.
– Landshövdingehusen är utdömda för parkeringshus enligt stadsplanen. Inget annat kan byggas där, säger han.
Johannes Åsberg är samordnare på Yimby Göteborg, ett partipolitiskt obundet nätverk som verkar för en blandad och dynamisk stad.
– Göteborgs översiktsplan är min utopiska bild av staden, men den ignoreras i dag av politikerna, säger han. Johannes Åsberg anser att det går att bygga parkeringsplatser och samtidigt bevara landshövdingehusen i Gårda.
– Tyvärr har behovet av parkeringsplatser i området överordnats allt annat på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Man går rakt emot de intentioner som finns i översiktsplanen om att Göteborg ska vara en stad för alla, säger Johannes Åsberg.
Men det finns även andra värden i att bevara landshövdingehusen, förutom det rent estetiskt tilltalande med gamla hus. Blandstadsmiljöer tenderar att skapa möjligheter till kreativ verksamhet. Det går inte att i detalj planera fram sådana miljöer utan de måste naturligt växa fram.
– Det är därför fel att prata om att bevara Gårda. Det ska inte vara ett zoo eller utställningsobjekt. Det ska vara en del av staden, säger han.
Johannes Åsberg jämför Gårda med populära Andra Långgatan. Där har man tillåtit en mix av billiga hyresrätter, lokaler och alternativa verksamheter. En sådan miljö tror han skulle kunna uppstå även i Gårda om man låter bli att riva de gamla landshövdingehusen.
Något som politikerna är ense om är dock att Gårda är ett miljöfarligt ställe att bo på. Det är dålig luft och dessutom passerar transporter med farligt gods på vägen bredvid. På så sätt kan ett parkeringshus verka som en skyddsmur mot vägen.
Att de rivningshotade husen inte skulle vara tjänliga att bo i på grund av dålig luft och risken som vägen medför tycker Gabriella Olshammar, forskare inom kulturvård och stadsutveckling, är ett ihåligt argument. Bland annat säger hon att de mätningar som görs i Gårda inte går att lita på då mätaren som beräknar luftkvaliteten är uppsatt alldeles intill vägen.
– Dessutom är luften värre på till exempel Sprängkullsgatan men där planerar man inte att riva några hus. Det går att hitta lösningar utan att behöva riva byggnader, säger hon.
Flera partier kan tänka sig en kompromiss som går ut på att bevara fasaderna på husen och bygga parkeringsplatser.
– Det är ett gott alternativ för att bevara stämningen i ett kvarter. Så gör man mycket runt om i Europa, säger Susanna Haby (M).
Detta ses dock inte på med blida ögon av alla. Vanja Larberg är arkitekt och har sen ett par år tillbaka en ateljé i ett av de rivningshotade husen i Gårda.
– Att bara bevara fasaderna vore som ett löjligt plåster på såren, säger hon.
