Tidsbanker är frivilliga tjänster och gentjänster som innebär att man hjälper människor med olika sysslor i vardagen. Det kan vara allt från att läsa högt ur en bok eller att städa. Samtidigt samlar man på sig timmar som man kan använda till att få hjälp med något man själv behöver få utfört.

– På det här sättet känner sig människor behövda och kan bidra med sin kunskap i mån av tid, säger Kristin Liljeqvist från Miljöpartiet.

Under tisdagens möte diskuterade representanter från Miljöpartiet och två samarbetsorganisationer möjligheterna för hur konceptet kan fås att fungera. Lösningen var att börja i mindre skala. Anledningen till att projektet havererade för 14 år sedan var att man, enligt de församlade, tog på sig för mycket ansvar. Att engagera en viss stadsdel skulle däremot kunna vara ett bra sätt att inspirera andra att göra samma sak om konceptet visar sig fungera.

Beslutet om vilken stadsdel som föreslås inleda projektet bygger på befintliga resurser. Medan Gottsunda var ett prioriterat alternativ, var Stenhagen ett lättare val i ett så tidigt skede av projektet. Svante Forslund från Uppsala föreningsråd säger att det redan finns ideellt arbete i Stenhagen och att det därför är mer stabilt att börja där. Det första steget är att ta kontakt med verksamma föreningar i Stenhagen. Sedan kommer brev att skickas till alla hushåll för att informera om vad tidsbanker är och att se vilka som är intresserade. Miljöpartiet planerar även att ha ett möte framöver där alla intresserade kan komma och lyssna, för att utröna om det finns ett genuint intresse för att starta en tidsbank. Kristin Liljeqvist vill att folk ska tycka att verksamheten knuten till tidsbanken främst är rolig.

– Liknande projekt har gjorts i Storbritannien och har varit väldigt framgångsrika. Där har de flesta hellre hjälpt någon än själva tagit ut sina timmar.

Men det finns vissa frågor som måste klargöras innan tidsbanken blir verklighet. Henriette Widlund från Centrum för ideellt arbete tror att det kan bli svårt att hålla personer knutna till organisationen under en längre period. Risken finns att människor tappar motivationen eftersom tidsbanken bygger på frivilliga insatser. Ett annat problem är risk för missförstånd på grund av att arbetet inte sker på professionell nivå.

– Det är viktigt att redan från början vara tydlig med att det är frivilligt arbete, säger Widlund. En lösning skulle därför kunna vara att hitta en samordnare som har erfarenhet av frivilligt arbete och som är bra på att hitta rätt förmågor och erfarenheter. Människor måste även veta att tidsbanker inte är något tillfälligt och att de kan lita på projektets ledare. Samordnaren ska därför vara någon som kan jobba med det här i minst två år.

Svante Forslund från Uppsala föreningsråd menar att det finns ett stort behov av volontärinsatser i Uppsala men att det inte alltid finns motsvarande resurser att förmedla dessa insatser. Där kan tidsbanken, som är en lokal lösning och bygger helt på frivilliginsatser, fylla tomrummet. Projektet öppnar för en volontärverksamhet som inte är beroende av externa ekonomiska resurser.

– Större organisationer får uppdrag av kommunen vilket gör att de får pengar som inte går till volontärerna. Men så här är man inte med i någon förening utan jobbar när man kan.