En förutsättning för barn att lära sig ett språk, är att de har andra omkring sig som de kan lyssna till och härma, till exempel andra barn. För den som inte har med sig svenska hemifrån, kan det bli lättare att lära sig om man får leka med barn som har svenska som förstaspråk. Så resonerade man i Vårgårda kommun, när man för cirka ett år sedan bestämde sig för att genom kvotering förbättra förutsättningarna för banens språkinlärning.
Nu har man kommit en bit på väg, enligt rektor Lena Asthré.
- Det är ett långsiktigt mål som vi ska uppnå genom att tänka nytt i placeringen av de nya barnen varje år. På ett år har vi lyckats ändra fördelningen lite grann åt rätt håll.
I Vårgårda finns bara fyra förskolor i tätorten, men för ett år sedan fanns en tydlig skillnad i fördelningen av barn. På Västerbro förskola hade till exempel 70 procent av barnen ett annat modersmål än svenska, medan andra förskolor nästan inte hade någon som inte pratade svenska hemma.
Det senaste året har det funnits en medveten tanke när nya barn fått sin placering. Det långsiktiga målet är att två tredjedelar av barnen på varje förskola ska ha svenska som modersmål.
Detta innebär att de flesta förskolor nu fått en mer blandad sammansättning av barn. På Västerbo förskola fanns redan en stor språklig mångfald, och nu har man fått fler barn som pratar svenska hemma. Förhoppningen är att det ska göra det lättare för barnen att utveckla sin svenska.
Men det finns också andra vinster med kvoteringen. Det tycker Annie Kamfors. Hon är själv förskollärare och jobbar på en annan förskola i kommunen, men har barn på Västerbro.
- Jag tycker att det är kanonbra. Som förälder tycker jag att det är en fördel för mina barn att ha många olika språk och kulturer i sin vardag.
I den lilla kommunen Vårgårda har den nya policyn inte inneburit så mycket omak när det gäller transport till och från förskolan, eftersom det är gångavstånd till alla förskolor.