Uppsala Fria

Populär duell mellan Bildt och Ahlin

Intresset var stort när utrikesminister Carl Bildt (M) och Urban Ahlin, utrikespolitisk talesman (S), debatterade i Ekonomikum på onsdagen. Politikerna bjöd på en vänskaplig föreställning med humoristiska inslag och utan större meningsskiljaktigheter.

Tyngdpunkten låg på Rysslands moderniseringsprocess och samarbetet med Nato.

Valet närmar sig och det kan vara en förklaring till det stora intresset för debatten mellan Carl Bildt och Urban Ahlin i onsdags.

Hörsalen i Ekonomikum fylldes långt innan debatten började och mediauppbådet var stort. Debatten anordnades av Utrikespolitiska föreningen och moderator var journalisten Barbro Hedvall.

Vad förespråkarna för de båda blocken konkret vill göra med utvecklingen av den svenska utrikespolitiken fick åhörarna dock en ganska vag bild av, och på många punkter var Carl Bildt och Urban Ahlin samstämmiga.

Ett av de ämnen som fick störst utrymme var Rysslands demokratiseringsprocess samt landets utsikter till ett modernare samhälle. De båda politikerna pekade på de utmaningar Ryssland har framför sig vad gäller tryck- och yttrandefriheten, ekonomin och öppenheten.

Urban Ahlin menar att president Dimitrij Medvedev förvisso är betydligt mer modern än premiärminister Vladimir Putin men att det fortfarande är viktigt för Sverige att ha en tydlig profil vad gäller kränkningar mot mänskliga rättigheter.

– Moderniseringen går ut på att bygga upp en rättsstat och få bort korruptionen.

Carl Bildt, just hemkommen från sitt tionde besök i Ryssland, menar att moderniseringsdebatten i landet är ett uttryck för en medvetenhet om att den tidigare inslagna politiska kursen inte fungerar, men att situationen är komplicerad.

– Det finns ett sökande efter något annorlunda, men vad det är skiljer sig mellan olika politiker.

Carl Bildt håller med om att det är viktigt att ge ett moraliskt stöd till dem som jobbar med mänskliga rättigheter, men poängterar också vikten av stöd för handel och öppenhet.

Ämnet Ryssland ledde vidare till frågan om Sveriges nya säkerhetspolitik, försvaret samt graden av samarbete med Nato – och det var här de politiska skillnaderna var mest märkbara.

Urban Ahlin vill ha tydliga gränser i det militära samarbetet, medan Carl Bildt tycker att relationen till Nato är oproblematisk. Därtill vill Urban Ahlin ha en civil lösning för eventuella problem som kan uppstå när trafiken över Östersjön ökar, i samband med att till exempel gasledningen Nordstream byggts, medan Carl Bildt vill ha en ökad militär övervakning under och över havsytan.

Urban Ahlin kritiserar även Jan Björklunds försvar om en pansarbataljon på Gotland, medan Carl Bildt anser att det är viktigt med ett försvar på Gotland även om han överlåter teknikaliteterna till försvarsministern.

– Ett svenskt försvar är viktigt för trovärdigheten. En nedrustning i flygvapnet skulle vara att bjuda in till spekulationer.

Carl Bildt hänvisade till konflikten i Georgien som väckte oro i de Baltiska länderna. Han berättar att man då kommit fram till att det saknas en plan över hur Sverige ska kunna försvara de Baltiska länderna, medan Urban Ahlin menar att det inte är Sveriges ansvar.

– Det är Nato som ska övervaka luftrummet i Baltikum.

Debatten fortsätter i, vissa gånger alltför putslustig anda och skicklig retorik, där Carl Bildt helst undviker att svara direkt på Urban Ahlins frågor. De berör även ämnen såsom EU, terrorism och migrationsfrågor utan större meningsskiljaktigheter.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Förbud mot barnärktenskap

Regeringens förslag om totalförbud mot erkännande av barnäktenskap välkomnas av experter inom hedersrelaterat våld och förtryck. Därmed läggs mindre ansvar på flickorna, anser Bernardita Núñez, verksamhetsledare på Terrafem kvinnojour. 

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

© 2026 Stockholms Fria