De försämrade resultaten i skolan har medfört en debatt om tidigare betyg och mer disciplin. Men det är inte så enkelt. Skolans försämrade resultat hör också samman med segregationen och klassklyftorna, som ökat med de fria skolvalen. Valfriheten skulle kunna vara något positivt, där ökat föräldrainflytande och ökad elevpåverkan och konkurrens mellan skolor leder till bättre kvalitet och effektivitet – men forskningen visar att valfriheten också har andra effekter, konstaterar Kajsa Yang Hansen, forskare i pedagogik på Göteborgs universitet.

– Det är de redan privilegierade som utnyttjar möjligheten att välja skola åt sina barn, säger hon. Det handlar om klasskillnader där man har olika tillgång till olika information och olika samhällsnätverk. De som har större tillgång till information har bättre möjligheter att göra val.

Kajsa Yang Hansen berättar att elever på friskolor tenderar att ha högre betyg än dem som går på kommunala skolor. Men när man också tar hänsyn till social bakgrund försvinner skillnaderna. Det innebär att det inte är skolorna i sig som ger bättre undervisning eller bättre betyg, utan att det handlar om hur välutbildad elevens familj är.

Hon får stöd från Skolverkets rapport ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” (2009) som visar att det som främst påverkar elevers betyg är deras föräldrars utbildningsnivå. Det är en faktor som har dubbelt så stort förklaringsvärde som kön och etnicitet.

Kajsa Yang Hansen menar att det innebär en social reproduktion där eleverna ärver sina föräldrars klassbakgrund.

– På längre sikt har därmed de elever som kommer från svaga familjer inte jämlika villkor när de sedan kommer ut på arbetsmarknaden. Det skapar ett ojämlikt samhälle.

I början av 1990-talet infördes nya villkor för fristående skolor. Sedan dess har antalet friskolor mer än fördubblats och enligt Skolverket är forskningen i stort sett enig om att elevsammansättningen på skolorna har blivit mer homogen och att resultatskillnaderna har ökat mellan olika skolor och olika elevgrupper. Lena M Olsson, skolråd vid Skolverket, säger till tidningen Riksdag & departement att utvecklingen har förstärkts under den senaste mandatperioden.

I Göteborgsstadsdelen Frölunda-Högsbo beslutades det nyligen att hälften av de kommunala skolorna ska stänga. En orsak som politikerna har angett är att allt fler elever väljer andra skolor. Nätverket Göteborgsföräldrar mot nedskärningar är kritiska till att skolorna stängs.

– Det är synd att det går enorma resurser från de kommunala skolorna till friskolorna, säger representanten Kristofer Lundberg, som har barn i förskolan och själv har arbetat som lärare i Hammarkullen. Friskolorna lockar med gratis datorer och de kommunala skolorna kan inte konkurrera på lika villkor. Samtidigt kan friskolorna välja och vraka bland eleverna medan de kommunala måste ta hand om alla. Där hamnar de socialt utsatta eleverna. Om man på allvar vill bryta segregationen borde man satsa på skolan, annars blir det värre i framtiden.

Vid Stockholms universitet bedrivs just nu forskning om huruvida möjligheten att välja skola leder till ökad eller minskad segregation. Professor Bo Malmberg är en av forskarna bakom studien och han berättar att det finns rapporter som menar att skillnaderna beror på boendesegregationen och inte på de fria skolvalen. Men det omkullkastas av det pågående forskningsprojektet.

– Boendesegregationen har viss betydelse, men vi har sett både till var eleverna bor och var de studerar och det är främst var de studerar som påverkar, säger Bo Malmberg. Vissa stadsdelar, till exempel i Uppsala, är blandade med villor och hyreslägenheter, det betyder att om eleverna hade studerat på sin närmaste skola så hade den haft en blandad social bakgrund. Men friskolorna rekryterar selektivt.

Bo Malmberg hänvisar till amerikanska studier som visar att de som går i socioekonomiskt gynnade skolor får allt bättre resultat, medan andra sackar efter. Man brukar tala om kamrateffekter, vilket innebär att elevers resultat påverkas av kompisarnas prestationsnivå. När högpresterande elever flyttar till andra skolor försvinner därmed den motiverande mekanismen.

I mer blandade skolor skulle de ekonomiskt utsatta eleverna kunna få bättre betyg. En invändning skulle kunna vara att elever från högre socioekonomisk bakgrund då skulle missgynnas genom att deras betyg dras ner. Men Bo Malmberg menar att det inte fungerar likadant i motsatt riktning, elever från välutbildade familjer studerar inte avsevärt sämre i en blandad skola.

Han pekar också på att det handlar om vilken sorts skola samhället vill ha; en skola där ett fåtal drar ifrån och får bättre resultat eller en skola där de genomsnittliga resultaten höjs.

Det som behövs är, enligt Kajsa Yang Hansen, satsningar på skolor och elever i områden som är ekonomiskt utsatta. Ett förslag hon för fram är också extra stöd till elever som behöver det.

– Nu är det mycket så att eleverna arbetar på egen hand och har färre lärarledda genomgångar.

Men att satsa pengar på mer utsatta skolor hjälper inte helt och hållet, inflikar hon, eftersom skolornas elevsammansättning spelar en viktig roll. Bo Malmgren går ett steg längre och ifrågasätter hela skolvalssystemet.

– Varför ska vi betala skolan med skattemedel? Jo, för att vi vill ha en skola där alla har samma chans. Men nu påverkar elevers socioekonomiska bakgrund skolans kvalitet.