– Arbetsmarknaden är inte konstruerad för att ta emot nya grupper, det har vi vetat sedan tidigare, men vi visar med all tydlighet att det är så, säger Danuta Biterman, projektledare hos Socialstyrelsen.


De grupper som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden är unga vuxna och personer som har invandrat till Sverige. Det är också två av de grupper som löper störst risk att hamna i fattigdom.

– När det gäller fattigdom bland invandrare är det direkt kopplat till arbetsmarknaden, säger Danuta Biterman.

Den nya rapporten Social rapport som släpptes i måndags har undersökt utvecklingen av sociala problem och särskilt riskutsatta grupper under åren 1990–2007. Rapporten visar en dubbel utveckling, där det på vissa områden blir rättvisare medan det på andra områden återstår fattigdomsrelaterade problem. Under 1990-talet ökade polariseringen i samhället, men under 2000-talet har den utvecklingen mattats av och stabiliserats. Den etniska segregationen i storstäderna har också stannat av efter att tidigare ha ökat och andelen som lever i absolut fattigdom minskade mellan 1997 och 2007 från 11 till 5 procent.

Men samtidigt som vissa faktorer pekar på ett samhälle på väg mot ökad rättvisa pekar andra i motsatt riktning. Den ekonomiska segregationen ökar långsamt samtidigt som klyftorna ökar eftersom höginkomsttagarna tenderar att få högre lönehöjning än låginkomsttagarna. Störst risk att hamna i fattigdom har ungdomar, invandrare och ensamstående mammor.

Danuta Biterman menar att ett av de mest intressanta resultaten är att fattigdomen är dynamisk, att människor kan ta sig ur den.

– Bilden av fattigdom som visas i media beskriver ofta fattigdomen som väldigt statisk, man talar om fattig som något som folk är, men rapporten visar den dynamiska bilden: att 50 procent av dem som blir fattiga lämnar fattigdomen inom ett år, säger Danuta Biterman.