Blått mot rödgrönt. Det låter som vi har tydliga motståndare och att allt är klart för en spännande ideologisk drabbning. Men är det verkligen så? När det gäller ideologi är det hittills bara ganska förutsägbara åsiktsskillnader som tillkännagivits mellan det rödgröna och det blåa laget. Till exempel det så kallade rut-avdraget om hushållsnära tjänster – en fråga som bara berör ett fåtal svenskar.

Nej, de viktigaste och mest intressanta konfliktlinjerna går denna valrörelse inom de två blocken. Det gäller inte minst miljöpolitiken, där kärnkraftens vänner visar framfötterna i det blåa laget, medan de rödgröna fastnat i klassiska planer på mer motorvägsvansinne.

I veckan gick socialdemokraternas oppositionsborgarråd i Stockholm, Carin Jämtin, ut och lovade att Socialdemokraterna ska driva igenom Yttre tvärleden efter valet. Yttre tvärleden är den största motorvägen från det gamla betongprojektet Dennispaketet. Den har nu fått nytt namnet ”Förbifart Stockholm”.

Socialdemokraterna i Stockholm leds av Carin Jämtin, och hon dagdrömmer glatt i den gångna veckans intervjuer om nya motorvägsprojekt: ”Det skulle vara fantastiskt att kunna åka kollektivt från Skärholmen till Grimsta på en kvart”, säger hon i Dagens Nyheter om motorvägen Yttre tvärleden.

Maken till snurriga och asfaltsdoftande dagdrömmar torde vara svåra att finna på andra håll i det rödgröna laget. Får man hoppas. Och varför skulle Enskedebon Carin Jämtin så gärna vilja åka buss på motorvägen från Skärholmen till Hässelbyförorten Grimsta? Längtar hon till Brommapojkarnas hemmamatcher på Grimsta IP?

Att hon talar om kollektivtrafik när Förbifart Stockholm kommer på tal är dessutom både löjligt och vilseledande. För det första ingår inga kollektivtrafikplaner i byggandet av Förbifart Stockholm, eftersom det bara är en enorm motorväg. Och hur många Skärholmsbor delar egentligen Enskedebon Carin Jämtins dröm om att åka bort till Hässelbyförorten Grimsta stup i kvarten?

Nej, Förbifart Stockholm handlar om att bygga för en ökad biltrafik mellan alla Stockholms förorter – den växande biltrafik som man inte anser får plats på Essingeleden idag. Mer och mer bilar, det är inte precis någon miljövänlig vision av framtidens Stockholm.

Det svåra för de flesta partier idag tycks vara att få något samband mellan ord och handling i klimatfrågan. Att sluta satsa på en massivt växande biltrafik måste dock vara ett av de enklaste politiska verktygen för att minska klimatutsläppen.

Det är här Förbifart Stockholm avslöjar de mest mörka och avgasstinkande planerna från den politiska majoriteten, de borgerliga partierna och socialdemokraterna. För hela den ekonomiska kalkylen på Förbifart Stockholm bygger på en ständigt ökande biltrafik, som ska finansiera Förbifarten via trängselskatten. Hela 75 procent ska biltrafiken i Stockholm öka enligt planerna, och görs det så omöjliggörs också planerna på minskade utsläpp.

Om biltrafiken inte skulle öka som planerat går dessutom hela finansieringen av Förbifart Stockholm omkull, eftersom den enormt pengaslukande motorvägssatsningen ska finansieras med lånade pengar, och en enorm avbetalningsplan baserad på trängselskatten. Om vi nu skulle lyckas med miljömålen att minska vägtrafiken sitter vi i så fall med enorma miljöskulder för motorvägsbygget.

Det här har såväl miljöorganisationer som forskare desperat försökt påpeka, men den typen av faktum tycks inte bekomma vare sig Socialdemokraterna eller de borgerliga partierna. De kämpar vidare för sina jättemotorvägar och den ökade biltrafik som ska finansiera vägarna.

Det här vansinnet är något av det som valrörelsen borde handla om. Men det är samtidigt sådana frågor som skär rakt igenom de två politiska blocken som formerats inför valet. Den intressanta valrörelsen kommer inte att utspela sig mellan blocken utan inom blocken. I synnerhet inom det rödgröna blocket, eftersom det borgerliga blocket redan transformerats till ett jättestort moderat-parti med fyra partiledare.