SKB om rasrisken: Vi ser inte att problemen är så stora
I torsdags genomförde Kärnavfallsrådet ett seminarium i syfte att belysa de bergtekniska svårigheter som kan uppkomma i samband med uppförandet av ett slutförvar av använt kärnbränsle.
Med anledning av de processer och problem som svensk Kärnbränslehantering ställs inför i arbetet med det planerade djupförvaret för använt kärnbränsle, valde Kärnavfallsrådet att arrangera ett seminarium i torsdags. Målet med arrangemanget var att, som de själva skriver i sin inbjudan, /…/ ”ur ett säkerhetsperspektiv, belysa de bergtekniska svårigheter som kan uppkomma i samband med uppförandet av ett slutförvar av använt kärnbränsle.” På plats fanns bland annat Lars Malmgren, bergmekaniker från LKAB som pratade runt ämnet Bergtekniska utmaningar.
– Ett bra seminarium. Den stora nyheten var väl informationen om smällberg. Lars Malmgren från LKAB visade tydligt på de risker som sprängningsarbete medför då stora mängder bergsmassa kan rasa, säger Torsten Carlsson, ordförande i Kärnavfallsrådet.
Samtidigt kände han sig lugnad av de olika inpass som gjordes av Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB.
– Nej, SKB verkar inte speciellt bekymrade över läget eftersom de är medvetna om problemen.
Något som bekräftas dagen efter seminariet av SKB:s Olle Olsson, chef för kärnbränsleprojektet, som menar att berget i Forsmark inte är att betrakta som ett smällberg eftersom det inte späljkas sönder lika lätt som ett berg med den karaktären. Och att det är förhållandet mellan bergets ”styrka” och befintliga spänningsnivåer som avgör om uttag av bergsmassa är lämpligt eller ej, avgörande är ju även vad uttaget syftar till; att spränga för att exportera malm eller att spränga för att göra tunnlar i ett förvar där människor ska arbeta. Grundspänningen i de olika bergsområdena som diskuterades under seminariet, där Forsmark utgjorde ett exempel, är enligt Olle Olsson likvärdig och ligger på 40 Megapascal.
Hur farligt är det att spränga i Forsmark?
– Kritiskt blir det inte förrän man passerar 100 Megapascal. Med bultar och så kallad nätning klarar vi även raset från mindre stenar. Vi kommer även att använda oss av sprutbetong på de ställen där människor ska vistas.
Är berget i Forsmark verkligen lämpligt?
– Vi kommer att göra små tunnlar i berget medan LKAB gör jättestora hål som de låter rasa in. Berget i Forsmark är starkt och vi kommer att anpassa arbetet efter spänningsriktningen.
Olle Olsson framhåller att SKB väl känner till rasriskproblematiken sedan tidigare, Att kartlägga spänningsförhållandena var ett arbete som klarades av redan under platsundersökningarna.
Hur stort är problemet?
– Vi ser inte att problemen är så stora. Men vi kommer självklart att vara vaksamma på det här och konstruera anläggningen helt efter bergets förutsättningar.
