Den alternativa klimatkonferensen som avslutades i Bolivia förra veckan slog fast att det är kapitalismen som bär skulden till den globala uppvärmningen. För att skydda planeten ska en internationell klimatdomstol upprättas för att straffa både stater och företag som begår miljöbrott. Den 22 april nästa år ska en global folkomröstning hållas där jordens invånare får ta ställning till kapitalismen, utsläpp av växthusgaser och om länder ska tvingas lägga lika mycket pengar på klimatet som på sina arméer.

I ett seminarium om utsläppsrätterna gav deltagarna projektet kalla handen. Konferensen slog fast att utsläppen inte har minskat trots handeln med utsläppsrätter och att det vore ”oansvarigt att fortsätta låta Moder jord skyddas av marknadskrafterna”.

Klimatkonferensen, som officiellt hette Världens folks konferens om klimatförändringar och Moder jords rättigheter, fick en större uppslutning än arrangörerna hade räknat med. 35 000 besökare från över 140 länder deltog. Majoriteten av besökarna tillhörde folk-, bonde-, indian- och miljörörelser och det fanns ett tydligt underifrånperspektiv på klimatfrågorna.

Deltagarna gav sitt stöd till Ecuadors ”ickeexploateringsprojekt” i landets östra del. Ecuadors regering har föreslagit omvärlden att inte utvinna oljan i området Yasuní-ITT för att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Som kompensation vill Ecuador att omvärlden ska bidra med 350 miljoner US-dollar om året i 12–13 år, det vill säga hälften av vad landet skulle tjäna på att pumpa upp och exportera oljan.

– Vi kom inte hit för att be om pengar, men för oss var det viktigt att få stöd för vårt förslag av världens folk på konferensen, sade den ecuadorianska ministern María Fernanda Espinoza.

Ecuadors president Rafael Correa erbjöd USA 2,5 miljoner US-dollar om landet skriver på Kyoto-avtalet. Det var ett syrligt svar på USA:s beslut att stoppa samma summa i bistånd till Ecuador eftersom landet vägrade att skriva under överenskommelsen i Köpenhamn. I hemlandet kritiserar dock flera grupper Correa för hans miljöpolitik. Under mötet protesterade till exempel en grupp ecuadorianer mot Correas förslag till ny vattenlag.

Bolivias president Evo Morales och hans venezuelanska kollega Hugo Chávez krävde att konferensens slutsatser ska tas i beaktande på FN:s klimatmöte i Mexiko i december.

– Om de inte lyssnar på världens folk vid konferensen i Mexiko och struntar i Kyoto-avtalet kommer den här nya klimatrörelsen att gå till internationell domstol för att tvinga de industrialiserade länderna att uppfylla sina åtaganden, sade Evo Morales.

I samband med mötet fick Evo Morales en känga av den bolivianska tankesmedjan Cedla. Enligt organisationen har Bolivia den smutsigaste energiförbrukningen i Latinamerika, bara 7 procent kommer från förnybara källor. Cedla rekommenderade Morales att se över situationen i Bolivia och inte bara kritisera andra länder i miljöfrågan. Bolivia har nästan inga tunga industrier och släpper ut mindre växthusgaser än många andra länder. Samtidigt är det gröna medvetandet lågt och landet saknar infrastruktur för till exempel sopsortering och återvinning.

Evo Morales fick även kritik från den bolivianska indianorganisationen Conamaq som höll ett inofficiellt seminarium om miljön i Bolivia, i strid mot arrangörernas vilja att bara diskutera internationella frågor. Conamaq krävde ett stopp för gruvprojekt på indianterritorier i Bolivia. Gruvindustrin är en av landets viktigaste näringar och Morales skulle få svårt att finansiera sociala reformer utan inkomsterna.

En stor del av den mediala uppmärksamheten under konferensen fästes på Evo Morales invigningstal. Presidenten hävdade att europeiska män blir skalliga på grund av att de äter genmodifierad mat. Morales sade även att gödkycklingar innehåller kvinnliga hormoner och att män som äter dem drabbas av ”avvikelser i sin manlighet”, det vill säga homosexualitet. Det var förmodligen tänkt som ett skämt och delar av publiken skrattade åt det. Men när nyheten kablades ut över världen blev Morales utskrattad och utskälld. Den bolivianska hbt-rörelsen Adesproc Libertad uppmanade presidenten att ta tillbaka sina uttalanden. Än så länge har Evo Morales inte bett om ursäkt. Hans talesman Iván Canelas anklagade istället landets medier för att bara skriva om homofobskämtet istället för om klimatkonferensen.