JAS-fallet blev väl känt efter att SVT:s Uppdrag Granskning visade misstänkta mutor på hög nivå under det svensk-engelska försöket att sälja flygplanet JAS 39 Gripen till Sydafrika, Ungern och Tjeckien. Åklagare i fem länder utredde affären, men i juni förra året beslutade dåvarande överåklagaren Christer van der Kwast att förundersökningen skulle läggas ner för Sveriges del. Föreningen Svenska freds menade dock att bristande resurser hos polisen var anledningen till att ärendet lades ner och förbundet lämnade därför in en anmälan till justitiekanslern, JK.

I onsdags kom JK med sitt yttrande där justitiekansler Anna Skarhed skriver att ”det material som Justitiekanslern har tagit del av inte kan tolkas på annat sätt än att den svenska polisen borde ha avsatt ytterligare resurser till JAS-utredningen”.

Dock fick Christer van der Kwast internationell hjälp, vilket han menar kompenserade de bristande resurserna hos den svenska polisen. Men JK upptäckte även generella brister. Under flera år har polisen avsatt för lite resurser för korruptionsbekämpning, enligt JK.

– Utifrån det material som vi har tagit del av finns det anledning att tro att det finns bristande resurser hos polisen när det gäller korruptionsutredningar, så som till exempel vid JAS-ärendet, säger Thomas Hedstrand, föredragande hos JK. Det är viktigt att vi uppfyller internationella konventioner och att brottsutredningar blir effektiva.

Enligt konventioner från EU, FN och OECD måste Sverige se till att det finns enheter och personer som är specialiserade på korruptionsbekämpning och att det finns tillräckliga ekonomiska resurser för att lösa uppgiften.

”Det kan diskuteras om den prioritering av JAS-ärendet som Polisen gjorde stod i överensstämmelse med de förpliktelser som Sverige har enligt de internationella konventionerna på området”, skriver JK i sitt uttalande och menar att Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen tillsammans måste komma fram till konkreta åtgärder. Annars ser JK risker med att FN, Europarådet och OECD kan komma att kritisera Sverige och att korruptionsbrott inte klaras upp.

De bristande resurserna hos Rikspolisstyrelsen är något som Åklagarmyndigheten länge har kritiserat.

– Det är ingen hemlighet att vi inte är nöjda med läget i dag, säger åklagaren Björn Blomqvist, som arbetar med ärendet. Vi har haft en skarpa diskussioner om det här med Rikspolisstyrelsen sedan 2005.

JK:s kritik har lett fram till ett samarbete mellan Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen. Åklagarmyndighetens önskan är att fler poliser utbildas i korruptionsbekämpning och att polisen inrättar en speciell enhet för korruptionsbrott på nationell nivå, något som polisen tidigare sagt nej till.

I sitt svar till JK skriver dock rikspolischefen Bengt Svensson att utredningar gällande korruption inte skiljer sig märkvärt från andra utredningar om ekonomisk brottslighet och att de därför står fast vid sitt beslut att inte inrätta någon särskild enhet för korruptionsbekämpning på nationell nivå.

Åklagarmyndigheten kan återigen komma att ta upp Jas-utredningen, om någon begär en överprövning. Det kommer därför Svenska freds att göra.

– Det är en kraftig kritik som JK riktar mot att det har fördelats för lite resurser. Många tror att mutor och korruption inte förekommer i Sverige, men tyvärr är vi inte bättre än andra, speciellt inte inom vapenbranschen, säger Anna Ek, ordförande i Svenska freds. Skattebetalarna har lagt miljarder kronor i Jas-projektet och statstjänstemän har hjälpt till att få flygplanen sålda. Om det har förekommit mutor är det skandal, skattebetalarna har rätt att få veta om pengarna har gått till sådant.