Fria Tidningen

Transfobi i Fria Tidningen

Publicerad: fredag 14 maj 2010, 8:00 • Uppdaterad: måndag 9 september 2013, 14:08

Jag läste i Fria Tidningen 28 april om det skämt som Evo Morales drog i sitt invigningstal och den reaktion det har väckt. Visst kan det definieras som homofobt men en sådan tolkning anser jag i sin tur bygger på en transfobi som redan är inbyggd i begreppet homosexualitet.

Opinion

Begreppet homosexualitet skapades i slutet på 1860-talet som en reaktion på uranismen som betonade skillnaden mellan bögar och män. Mot detta blev betoningen av likheten (homo) mellan bögar och andra män central. Och den homosexuella frigörelsen har sedan dess främst inriktat sig på att bögar ska upphöjas till riktiga (vita) män.

För mig är det självklart att vara bög utan att samtidigt vara homosexuell. Morales skämt är närmast transfobt då det vilar på en negativ värdering av inversionen, men reaktionen förstärker transfobin. Vad jag saknar i artikeln är den insikten. Det som omtalas som homofobi är inte sällan bara transfobi utan även en dubbeltransfobi som förenar den som beskylls för homofobi och den som beskyller vederbörande för homofobi.

viergepostmoderne c/o jan björkqvist

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt

viergepostmoderne c/o jan björkqvist

Sexualiteten står inte fri från marknaden

Replik Kristian Krassmans bemötande av Fredrik Federleys utspel rörande sexköpslagen (den 17 oktober) är högst intressant. Jag håller med Krassman om att ingen borde tvingas sälja sin kropp, men bortom den punkten argumenterar han för en syn som jag har minst lika svårt för som Federleys liberalism.

Debatt

Jens Ganman

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt

Sargon De Basso

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.