Skånes Fria

Birgittas specialitet är dragspel och joddling

Går du på gågatan i Malmö en solig dag kan det hända att du hör någon joddla. Det är inte otroligt att stämman även ackompanjeras av dragspel och att melodin är någon gammal schlager som till exempel Alptoppens ros.

Då är det Birgitta Bergstedt du hör. Ända sedan hon var tonåring i Lund har sången, dragspelet och joddlandet varit viktigt i hennes liv. I dag delar hon med sig av musiken till flanörerna längsmed shoppingstråket på Södra Förstadsgatan. Birgitta Bergstedt är en av Malmös många gatumusikanter.

– Jag har flera hundra sånger på repertoaren. När man står ute och spelar kan man inte ha texter och noter för pappren blåser bort. Jag har alla sånger i huvudet, säger Birgitta Bergstedt.

Birgitta växte upp i Lund och när hon var runt 15 år gammal började hon spela piano. Hon fick också ta sånglektioner hos operasångaren Nisse Beckström, berättar hon. Men piano fångade henne aldrig riktigt, Birgitta drogs hela tiden till dragspel som hon tyckte var så speciellt, och när hon lärt sig hantera det så blev det hennes instrument.

– Då kom jag ut på små fester för att spela, det kunde vara föreningar och liknande. Jag spelade underhållningsmusik som tangos, schottis, hambo och visor, berättar hon.

Under en Österrike-resa med kyrkokören fick hon upp ögonen för joddling.

– Jag blev så fascinerad av det, och när jag kom hem så satte jag mig med en spegel framför mig och sjöng raka toner och försökte se hur jag skulle göra med tungan och med rösten. Så jag är självlärd på joddlingen, berättar hon.

 

När hon blev lite äldre gjorde Birgitta ett långt uppehåll med musiken och tog inte upp det igen förrän hon var över 40.

– Det blir så ibland att man kan inte både jobba och spela. Jag jobbade i storköket på sjukhuset i nära 39 år. Men sedan tog jag ändå upp det igen och jag är glad att jag har musiken i dag när jag är pensionär, det är bra att man har någon hobby.

– Nu spelar jag ute på stan och också på ett gruppboende i Västra hamnen. Det gör jag ideellt för det ger så mycket när man ser att de äldre blir glada, säger hon.

Birgitta själv tycker mycket om att sjunga tangos, och det tycker de om på gruppboendet också eftersom det påminner dem om när de var unga, tror Birgitta.

 

Den här dagen spelar Birgitta på ett Traviata-dragspel. Hemma har hon också ett stort dragspel som heter Gerry Netta, och ett äldre Magdeburgspel som låter lite annorlunda och kräver en lite annan teknik, förklarar hon. Genom åren har hon slitit ut flera dragspel. Birgitta tippar att hon är inne på uppsättning tre eller fyra just nu.

Förutom att hon försöker komma ut och spela och sjunga på stan så ofta hon kan, så sjunger hon också med en pensionärskör och uppskattar gememskapen där.

Birgittas repertoar är full av gamla pärlor såsom Calle Schewen, operettmelodier, tangos och visor. Sångerna har hon oftast lärt sig från radio och sedan skaffat fram noter till dem.

Hon poängterar hur glad hon blir av musiken och hur mycket hon uppskattar när människor kommer fram och pratar och önskar en sång. Mest är det lite äldre människor som önskar just de gamla sångerna.

– Jag känner sådan glädje när jag får sjunga och spela. Jag tror det är mycket viktigt för en människa, i och med man är ensam så gör det mycket att man kommer ut och träffar folk, säger hon.

 

Fakta: 

Människan bakom musiken

Se videor med fler av Malmös gatumusikanter:

  • Javier Manik spelar sin latin-reggae på gåtgatan så
    gott som varje dag.
  • Jens Molander, komplett
    med hög hatt och Dylan-noter i gitarrfordralet.
ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Förbud mot barnärktenskap

Regeringens förslag om totalförbud mot erkännande av barnäktenskap välkomnas av experter inom hedersrelaterat våld och förtryck. Därmed läggs mindre ansvar på flickorna, anser Bernardita Núñez, verksamhetsledare på Terrafem kvinnojour. 

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

© 2026 Stockholms Fria