Enligt etnologiska studier upprörs många av att julen blivit så kommersialiserad. Samtidigt handlar vi som aldrig förr och julhandeln förväntas att slå rekord i år igen. I Göteborg kommer vi att handla för cirka 3,6 miljarder under december månad, vilket är 12-13 procent av årets totala handel.
Många vänder sig mot kommersialiseringen av julen, det visar en rad etnologiska undersökningar som presenteras i den nyutkomna boken Nu gör vi jul igen, där ett 40-tal etnologer skriver om vårt julfirande i dag. Etnologen och konsumtionsforskaren Magnus Mörck skriver att vi förfasar oss över den kommersiella sidan av julen, men samtidigt är det mitt i röran av alla massproducerade varor som vi hittar det som sedan blir en personlig och relationsskapande gåva till våra nära och kära.
- Vi lever ju i ett konsumtionssamhälle, där vi uttrycker relationer och känslor genom att köpa saker. Det skapar en ambivalent känsla, för vi vill ju att våra känslor och relationer ska vara äkta, säger Mörck.
År 2006 ökade handeln med 7,6 procent jämfört med förra året. Decemberhandeln i Göteborg beräknas bli omkring 3,6 miljarder, och en tredjedel av det står julhandeln för. Det betyder att varje person lägger ut cirka 2000 kronor extra denna månad. I Göteborg utgör julhandeln dessutom en större del av årets totala handel än i övriga Sverige, 12-13 procent jämfört med rikets 11 procent. Enligt Svensk Handel beror detta på marknadsföringen av Göteborg som julstad, vilket lockar hit många turister.
Den ökande handeln bidrar till allt längre öppettider och en mer rationaliserad konsumtion. Allt fler shoppingcenter öppnas och gör att köpmiljöerna blir mer överskådliga. Cecilia Sahlsten på Svensk Handel i Göteborg menar att en naturlig förklaring till att vi handlar mer är befolkningsökningen. Högkonjunktur, låg ränta och låg inflation är andra faktorer. Men allt går inte att förklara med ekonomiska modeller. En bransch som ökat kraftigt är hus och fritid. Enligt Magnus Mörck kan en förklaring till detta vara att man vill skapa trygghet i en värld som snabbt förändras.
- Men det kan även vara en konkurrensfråga. Det ger status att ha ett presentabelt hem. Vi vill leva upp till vissa normer. Det är ju baksidan med konsumtionen.
Och baksidor är det gott om. I dag är det många unga som betalar på kredit och hamnar i skuldfällor. Och den senaste tidens rapporter om att vi år 2050 kommer att behöva två jordklot för att täcka vår resursåtgång säger något om det pris miljön får betala.
Att bryta våra konsumtionsvanor är svårt, tror Mörck. Han menar att många lägger ner konsumtionen på ett område och sedan lägger sina pengar på till exempel resor, något många tycker är immateriellt. Men även resor är konsumtion, som inte minst drabbar miljön. Det man kan göra på den fronten är enligt Mörck att jobba för mer miljövänliga alternativ, något som olika marknader har kommit olika långt med.
- Den ekologiska maten har ju blivit en jättestor industri. Men intresset för miljöfrågor har ju gått upp och ner de senaste åren, och det är ju inte alls lika stort i dag som det var på 1970-talet.