Debatt


Monica Lann
Fria Tidningen

Till försvar för den katolska kyrkan

I sitt första inlägg i debatten manade Monica Lann till besinning i kritiken av katolska kyrkan efter de uppmärksammade

pedofilskandalerna. I en replik menade Elisabeth Thun att kritiken var befogad och tackade för reformationen. Här återkommer Monica Lann med

ett svar.

I Fria Tidningen den 19 maj fanns inlägget ”Börja kritisera katolska kyrkan”. Först kritiseras ”bolsjevism, nazism, Wall street, engelsktalande loger, de katolska jesuiterna och reklamen”. Då jag inte sympatiserar med vare sig bolsjevism, nazism, kapitalism eller några av mig bekanta loger, så lämnar jag dessa därhän. Återstår då ”de katolska jesuiterna”.

Då det inte existerar några andra jesuiter än katolska, finns här två tolkningsmöjligheter. Antingen ogillas just jesuiter, eller så ogillas hela katolska kyrkan, som då får representeras av just jesuiterna. År 2008 uppgick antalet katoliker till 1,2 miljarder, och antalet jesuiter uppgick år 2006 till 13 735. Faktum är att just jesuiterna är den gren inom katolska kyrkan som jag uppskattar allra mest. Som ett litet smakprov kan nämnas att sex jesuiter mördades i San Salvador 1989. De hade genom sitt arbete med att utbilda och solidarisera sig med den fattiga befolkningen ådragit sig maktens ogillande och massakrerades av en bataljon från Alcatelregementet.

Att jesuiterna fått dåligt rykte i Sverige beror på reformationspropaganda. Typexemplet här är Fältskärens berättelser, som jag också hänvisade till i min debattartikel. Maktapparaten kring Gustav Vasa ödslade inte krut på medelmåttor.

Kyrkan står heller inte i någon som helst motsättning till ”varje människas rättmätiga lika värde”. Tvärtom! Katekesen (1938) poängterar att ”Människors lika värdighet som personer kräver att man uppnår mer mänskliga och jämställda levnadsvillkor. Därför väcker de alltför stora ekonomiska och sociala olikheterna mellan medlemmar av samma mänskliga familj skandal….”

Så nämns ”biktningsmissbruk”, dock utan annan referens än en film. Bikten är uppskattad i katolska kyrkan. Den hjälper oss människor att ha kvar fokus på vad vi vill med våra liv. Intressant är att man i katolska länder konsumerar betydligt mindre psykofarmaka än i övriga västvärlden. Visst kan bikten missbrukas – allt kan missbrukas. Rätten att köra bil missbrukas av rattfyllerister. Yttrandefriheten missbrukas, när man använder den för att kränka. Att missbruk förekommer är inget argument mot ett bruk. Botens sakrament är till sin natur en källa till befrielse.

Helt klart finns en poäng i att vissa människor använder kristendomen som ”sköld” för sina egna, okristna handlingar eller idéer. Detta gäller dock alla religioner (exempelvis extrema islamisters självmordsbombare) och ideologier. Alla ”som vill oss illa” använder sig således inte av just kristendomen som cover.

Det var heller inte ”den katolska kyrkans olika patriarkala överhuvuden” som framförde att pedofili är ett allmänmänskligt problem. Det var jag – och jag kan nog snarare definieras som ”kyrktant”. Som jag berättade i min debattartikel, har kyrkan klart markerat att inga som helst övergrepp kommer att ses mellan fingrarna med, utan att varje anklagelse går direkt till den världsliga myndigheten.

Att sedan Martin Luther och protestantismen, historiskt sett, skulle stå för en mer human människosyn, motsägs av såväl historiska fakta som de olika kyrkornas ideologier. Jan Guillou har lyft fram att det var fler häxprocesser i protestantiska områden än i katolska, samt att det var större risk för dödlig utgång för en protestantiskt anklagad kvinna.

Teologiskt lyfts också människans fria vilja och inre godhet fram mer i katolsk teologi än i luthersk. Den idag vanligen förekommande inställningen att ingen synd existerar, att det är okej att göra vad som helst, är inte protestantism – det är sekularism!

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2026 Stockholms Fria