– Det är en ren registrering och kartläggning av människors liv, säger Anders Josby, ombudsman hos Synskadades Riksförbund, SRF, i Göteborg.

Efter att SRF fått veta att alla resor med Färdtjänsten finns sparade under ett år misstänkte de att fler uppgifter kunde sparats. Därför har nu sex personer begärt ut all information om sig själva. Resultatet är att alla uppgifter finns lagrade sedan år 1968, då färdtjänst infördes i Göteborg. Vilka huvudmän som har ansvarat för färdtjänsten har varierat, men uppgifterna har nu övertagits av Färdtjänsten.

Exempel på vad som finns registrerat är att en person varit anställd hos Kommunistisk Ungdom, hälsouppgifter så som diabetes, att en person som barn gick hos skolkuratorn och att hon deltagit i gruppterapi. Det finns även registrerat vilken frisersalong personen besökt, när och var hon gått på bio och till kyrkor och vilka krogar och restauranger hon besökt. Uppgifterna beskriver dag för dag vad den berörda personen har varit de närmaste åtta åren.

– Jag måste säga att jag är väldigt förvånad, jag kunde aldrig för mitt liv föreställa mig att de lagrade så pass integritetskänsliga uppgifter under så lång tid, säger Thabo 'Muso, juridiskt ombud för de som anmält Färdtjänsten. Förutom politisk aktivitet går det att utläsa när och var personer varit i kontakt med journalister, vilket inskränker i tryckfrihetsförordningen, som skyddar meddelarfriheten.

Anders Josby är en av dem som registrerats. Han har rest med färdtjänsten sedan 1979 och information om honom finns sparad sedan dess. I Josbys handlingar finns bland annat registrerat att han besökt anhöriga, deltagit i en studiecirkel, var han praktiserat och var han arbetar och alla genomförda resor sedan år 2002. Han har förståelse för att Färdtjänsten måste skriva mellan vilka adresser en resa ska göras för att föraren ska veta, men han menar att sådana uppgifter knappast kan behöva lagras i mer än två veckor.

När FRIA ringer upp Färdtjänstens förvaltningsdirektör, Ingemar Karlsson, säger han att de enligt lag måste spara uppgifterna. Men det stämmer inte, enligt Thabo 'Muso.

– Det finns utrymme i personuppgiftslagen att spara uppgifter för forskningsändamål och historiska syften, men integritetskänsliga uppgifter måste avidentifieras, säger han. Det är tragiskt att det råder sådan okunskap kring lagen.

Från SRF:s håll tror man att kartläggningen syftar till att hålla nere antalet resor med färdtjänsten.

– Vi har bevis för att de frågar varför vi ska resa och vad vi ska göra där. Vi är oroliga för att de helt enkelt tittar på hur många resor en person gjort tidigare år för att motivera avslag för ett utökat antal resor, säger Anders Josby.

Han hoppas att anmälan ska ge ringar på vattnet och att fler ska begära ut sina handlingar, för att en mer omfattande bild av kartläggningen ska komma fram.

– När det handlar om personer med funktionsnedsättningar verkar myndigheter ha uppfattningen att det inte är så noga och att de kan göra som de vill. Vilka andra invånares resor registreras på det här sättet? Att uppgifterna inte lämnas ut till allmänheten spelar ingen roll, de ska ändå inte lagra dem.Man kan inte skylla på tillgängligheten för att lagra personuppgifter.