I september avslöjade Synskadades Riksförbund att Färdtjänsten i Göteborg lagrar personuppgifter sedan 1968. Exempel på vad som finns registrerat är att en person varit anställd hos Kommunistisk Ungdom, hälsouppgifter så som diabetes, att en person som barn gick hos skolkuratorn och att hon deltagit i gruppterapi. Även besök på frisersalonger, kyrkor och restauranger finns registrerade. Fem drabbade personer valde att göra en anmälan till Datainspektionen, som nyligen beslutade att de kommer att inleda ett tillsynsärende.

– Vår tillsynspolicy innebär att vi inleder ärenden om det rör sig om mycket uppgifter, och Färdtjänsten hanterar en stor mängd uppgifter, så vi anser att det är värt att titta på. I det här fallet handlar det också om känsliga uppgifter, vilket har framkommit i de klagomål vi har fått, säger Ulrika Harnesk, jurist hos Datainspektionen.

I slutet av oktober kommer Datainspektionen att besöka Färdtjänsten i Göteborg för att se hur systemen fungerar.

Men i redan i onsdags presenterade färdtjänstförvaltningen en rapport om sin syn på lagringen av personuppgifter. Där menar man att allt sker i enlighet med personuppgiftslagen, PUL, och nämnden godkände utlåtandet på onsdagskvällen.

Förvaltningen pekar på att de måste registrera uppgifterna för att kunna fullfölja sitt uppdrag och sin myndighetsutövning och på att ordinarie rutiner är att de sparar resestatistik i max två år. För fem år sedan startade dock Kolla-projektet, som syftar till att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig. Enligt förvaltningen beslutade man då att resenärers uppgifter skulle sparas under hela projekttiden som pågår fram till och med i år.

Anders Josby, ombudsman hos Synskadades Riksförbund, delar inte Färdtjänstens slutsats och hänvisar till att reseregistreringen påbörjades redan 2002, tre år innan Kolla-projektet inleddes.

Lise-Lott Antonsson, it-chef på Färdtjänsten, menar att en del uppgifter finns kvar eftersom de i vanliga fall sparas i upp till två år. År 2004 beslutades att resestatistiken skulle sparas från 2002.

– Men jag ser vad du säger, att det är några månader som inte riktigt blev hundra korrekt, säger hon.

Hur kunde det bli så?

– Exakt hur rensningen gått till kan jag inte svara på, säger Lise-Lott Antonsson och tillägger att det hon skrivit är ett tjänsteutlåtande som ett svar på att förvaltningens ordförande ville se över frågan.

– Men det är inget svar på anmälan till Datainspektionen, nu kommer de att granska och ge svar.

Lise-Lott Antonsson hänvisar också till att det finns en medgivandeblankett som alla som åker med färdtjänsten har fått fylla i, där man kan välja om ens uppgifter ska registreras.

– Men det pappret har i alla fall jag aldrig fått skriva på, säger Anders Josby.