Inom den informella sektorn för hushållsnära tjänster är det vanligt med sexuella trakasserier. Anna Gavanas, forskare vid Institutet för framtidsstudier, arbetar med en rapport om relationen mellan den vita och svarta sektorn vad gäller hushållsnära tjänster. Då hon genomförde sina intervjuer var det märkbart ofta som intervjupersonerna började tala om hur kunder gjorde sexuella närmanden eller ville ha sexuella tjänster.

– 10 av de 30 personer som jag har intervjuat började tala om sexuella trakasserier i samband med hushållsnära tjänster. Det är väldigt upprörande när det kommer upp och jag kunde inte vänta tills rapporten kom för att slå larm, säger Anna Gavanas.

Hon poängterar att det inte går att dra några generella resultat av sin studie vad gäller sexuella trakasserier, men att det är uppenbart att det är ett problem. En intervjuperson berättade om en man som hade öppnat dörren iklädd endast i badrock, och när hon sedan påbörjade städningen stod han naken och visade porrfilm på tv-skärmar i varje rum i lägenheten. En annan av Anna Gavanas intervjupersoner berättade att 80 procent av dem som svarade på hennes internetannons där hon erbjöd hushållsnära tjänster gjorde sexuella inviter.

Problemet med sexuella trakasserier och hushållsnära tjänster har tidigare uppmärksammats internationellt, bland annat av nätverket Respect. De arbetar för migrerande arbetares rättigheter, och har rapporterat om sexuella trakasserier inom den hushållsnära sektorn i Storbritannien och Nederländerna.

– Det är ofta migrerande arbetare som tar de här jobben och som utnyttjas som billig arbetskraft. Det är kanske inte så förvånande att det förekommer i Sverige också när det visat sig existera i resten av världen, säger Anna Gavanas.

Ett av de främsta argumenten för RUT-avdraget för hushållsnära tjänster har varit att det gör svarta jobb vita, och därmed stärker arbetarnas rättigheter. Anna Gavanas menar dock att det är en förenklad syn på problemet.

– Diskussionen i Sverige utgår från att den vita och den svarta sektorn är två skilda sektorer och att den vita skulle ersätta den svarta. Det är inte riktigt så det går till. Den vita och den svarta sektorn lever i symbios med sociala nätverk, entreprenörer och underleverantörer, säger hon.

På något sätt måste rättigheterna stärkas för dem som inte har tillgång till den vita sektorn. Anna Gavanas menar att RUT-avdraget har förbättrat situationen för dem som har tillgång till den formella arbetsmarknaden, men att det inte har inneburit att efterfrågan på svarta tjänster har försvunnit.

– Vad händer med dem som inte har tillträde till den vita sektorn? Det gäller inte bara papperslösa. Det kan vara asylsökande eller EU-medborgare utan svenskt personnummer, och eftersom de arbetar svart har de svårt att vända sig till myndigheter.

Fackföreningsrörelsen har varit splittrad i frågan om att organisera papperslösa eller andra som står utanför den formella sektorn. Syndikalisterna har varit tydliga med att de försöker organisera den här gruppen, men Ida Hansen, från Stockholms vårdarbetarsyndikat (vas), berättar att de inom vas inte har lyckats i dag. De har därför inte heller märkt av några sexuella trakasserier. Målet är dock att lyckas organisera den här gruppen.

– Det är givetvis vår önskan att göra det. Det handlar mycket om att ha kontakt med andra organisationer som arbetar med den informella sektorn. Jag tänker då främst på andra syndikat som är lika oss organisatoriskt och har lyckats med det här, säger hon.

Kommunal, det fackförbund som organiserar städare och hembiträden som arbetar med vita, hushållsnära tjänster, har valt att inte gå med i Fackligt centrum för papperslösa. Centret är ett samarbete mellan flera fackförbund, bland annat LO och Vårdförbundet, som ger stöd åt papperslösa arbetare.